Nordens Tidning 1
det osynligjorda folket hället kan spela för samh
ällsutveckling, inte minst i glesbygd. VARFÖR HAR DET BLIVIT SÅ HÄR? Jo, förklaringen är nog att det görs av en grupp människor, som inte synliggjorts. Man får det ju helt gratis. Risken är att man gått så långt i sparandet så att det civila samhället krackelerar. VAD HÄNDER DÅ med glesbygdens kulturutbud? Nog vore civila samhället värd en liten skärva för överlevnad! Dessa osynliggjorda inom civila ideella människor för det mesta och då kanske t o m ett fika som med lågpris för det är lokalproducerat. DET CIVILA SAMHÄLLET gör genom sina ideella insatser arbete, som inte alltid är kända. När Hembygdsförbundet i länet tog in uppgifter om ideella timmar som man gjort i de 60-tal föreningarna visar det sig för år 2012 bli c:a 15 miljoner kr, om man räknar, som inom EU projekt med 175 kr/timme. Det torde i verkligheten handla om ännu mer, då inte alla föreningar lämnade in svar. Hembygdsföreningarna i länet är bra exempel på vad civila samhället är. Dessa föreningar har ett mycket brett kulturutbud och har en viktig uppgift när det gäller kulturarvsfrågor, förr och nu. Det är människor med bred kompetens, som de skaffat genom egna erfarenheter. De 6 000 medlemmarna har starkt engagemang i sina lokalsamhällen. När kommuner sparar så är det inte föreningar inte ens har stöd för det som kan ses som en grundförutsättning för att kunna verka. I dagens föreningsliv krävs stöd och hjälp med att nå ut med information via tryck, men ännu mer via elektroniska nätverk. Lokaler krävs för möten. Risken är att många av dessa ideella Risken är att man gått så långt i sparandet så att det civila samhället krackelerar. ovanligt, att man minskar på bidrag till dessa ideella föreningar. Det här avspeglar sig även i prioriteringar, på regional nivå. Det betyder att det jobb som dessa människor gör ideellt för flera miljoner inte uppskattas. Skulle det göras med skattepengar så skulle man behöva avsätta många miljoner inom bl a kultursektorn. Ja, bara för hembygdsrörelsens insatser ca 20 miljoner. Det här borde kunna bli en fråga att ta upp i politiska partier där man bör tar ställning till vilken roll, som civila samsamhället är ”guldvärd” ur ekonomisk synvinkel. De kommuner, som har många sådana idealister/eldsjälar, har en tillgång, som de bör vara rädda om. Hur visar man att de har alla dessa? Hur marknadsför man dessa? Finns de på kommunernas hemsidor? Går man ut och press och media om sitt civila samhälle? Har man dialog med sitt civila samhälle? Föreningar inom civilsamhället skulle kanske i sina verksamhetsberättelser notera sina ideella timmar för året och som inom EU-projekt räkna med 175 kr/timme och lämna över det som årliga rapporter till kommuner. ”Om man inte syns finns man inte” Det här kunde vara ett sätt att synliggöra sig. Kommuner kan ta initiativ till möten med företrädare för civila samhället. Vad gör myndigheter och organisakonferens som heter ”Civilsamhället i vårt län”? Det kunde bli en bra exposé över det som görs. Vem vill ta upp den kastade handsken? Arrangörer kunde vara några i samverkan på regional nivå! Det vore ett bra sätt att erkänna det civila samhällets folk. tioner i glesbygdsfrågor för att synliggöra civila samhällets roll i glesbygd? Kanske vore det läge för en länsDET FINNS ROT OCH RUT AVDRAG, kanske är det dags för något som stödjer det enorma arbete som sker genom civilsamhället?! BO NILSSON, ORDFÖRANDE VÄSTERBOTTENS LÄNS HEMBYGDSFÖRBUND (VLH) nordens tidning nr 4 | 2013 29