Advokaten 1
NYHETER Riksrevisionens rapport får kritik En end
a domare blev till tre olika, när Riksrevisionen granskade hur ersättningen till offentliga försvarare kontrolleras. Det avslöjade rådmannen Niklas Ljunggren på Twitter i januari. Ljunggren reagerade på att tre av de tolv intervjuade domarna i rapporten uttalade sig nonchalant och kritiskt om bristen på kontroll, och begärde ut underlaget till rapporten. Det visade sig då att alla tre citaten kom från en och samma domare, medan det i rapporten framställs som att de uttalats av tre olika. Den ansvarige vid Riksrevisionen beskriver enligt journalisten Emanuel Karlstens blogg det inträffade som ”olyckligt”. Vinge rapporterar transaktionsrekord Med en 50-procentig ökning i antal transaktioner och ett totalt transaktionsvärde på 48 miljarder euro, var 2021 det mest transaktionsintensiva året någonsin för Advokatfirman Vinge. Byrån agerade under året rådgivare i 272 transaktioner, och slår därmed tidigare rekord från 2019 och 2020 med god marginal. Advokat Christina Kokko förutspår på Vinges webbplats ett ungefär lika starkt år 2022. Riksrevisionen pekar på brister hos EBM Dåliga yttre förutsättningar och bristande intern styrning försvårar för Ekobrottsmyndigheten, EBM, att effektivt bekämpa den organiserade ekonomiska brottsligheten. Det konstaterar Riksrevisionen, som granskat EBM:s arbete på området. Ett grundläggande problem, enligt Riksrevisionen, är att EBM inte har styrt, prioriterat och inriktat verksamheten så att myndigheten kan arbeta effektivt. EBM:s underrättelseverksamhet saknar dessutom direktåtkomst till viktig finansiell information, bland annat hos Skatteverket och finanspolisen vid Polismyndigheten, vilket är en förutsättning för att kunna arbeta effektivt. 10 ”Låt expertråd granska nya lagar om avlyssning” Mia Edwall Insulander skrev på DN Debatt om användningen av hemliga tvångsmedel. Edwall Insulander gav tre konkreta förslag för att minska risken för missbruk av hemliga tvångsmedel. De hemliga tvångsmedlen är redan många, och ytterligare tvångsmedel planeras. Samtidigt saknas det en tillräcklig tillsyn och tillräckliga rättssäkerhetsgarantier. Det skrev Advokatsamfundets generalsekreterare Mia Edwall Insulander på DN Debatt den 12 januari. Mia Edwall Insulander pekade i debattartikeln på att tvångsmedelsanvändningen ökat markant. Samtidigt visar en granskning av Säkerhetsoch integritetsskyddsnämnden (SIN) på allvarliga brister i användningen av hemliga tvångsmedel i vissa fall. Myndigheten har bland annat konstaterat att tillstånden till hemlig dataavläsning i flera fall förekommit under långa tidsperioder där brottsmisstänkta har avlyssnats flera år bakåt i tiden. I artikeln gav Mia Edwall Insulander tre konkreta förslag för att minska risken för missbruk av hemliga tvångsmedel: l Inrätta ett integritetsskyddsMia Edwall Insulander skrev på DN Debatt om användningen av hemliga tvångsmedel och riksåklagare Petra Lundh replikerade. råd i syfte att höja kvaliteten i lagstiftningsprocessen när det gäller förslag som påverkar den personliga integriteten. l Inför ett krav på en särskild konsekvensanalys av integritetsfrågan när lagförslag som medför betydande integritetsintrång utreds. l Utöka möjligheterna till ekonomisk kompensation för enskilda som utsatts för otillåten användning av hemliga tvångsmedel. edwall insulanders inlägg uppmärksammades i andra medier, bland annat Expressen. Riksåklagare Petra Lundh replikerade i DN den 12 januari. Lundh skrev att hon inte delade Edwall Insulanders bild när det gäller dagens tvångsmedelshantering. Lundhs uppfattning är att kvaliteten överlag är god och hanteringen rättssäker. Petra Lundh konstaterade även att flera statliga instanser redan bevakar integritets- och rättighetsfrågor. i en slutreplik den 19 januari skrev Mia Edwall Insulander att den främsta anledningen till hennes förslag är att det råder brist på systemtänkande och helhetssyn när det gäller integritetskränkande lagstiftning. Det försämrar möjligheterna att beakta samverkande effekter som sker på olika håll i lagstiftningen. Årets advokatbyråer utsedda Roschier, Cederquist och Delphi, Fylgia och Crusner kom på första plats i respektive kategori när Regi i januari delade ut utmärkelsen Årets advokatbyrå. För fjortonde året delade analysföretaget Regi ut sitt pris Årets advokatbyrå. Roschier vann åter i klassen Sveriges största byråer, medan Cederquist och Delphi rankades högst i kategorin advokatbyråer 200+ mkr. Bäst i klassen mellanstora advokatbyråer (90–199 mkr) blev Fylgia, och Crusner vann sin klass (25–89 mkr). Utmärkelsen Årets advokatbyrå bygger på Regis undersökning av hur nöjda advokatbyråernas kunder säger sig vara. Årets studie omfattade nära 1 000 bedömningar och 21 advokatbyråer. Priset delades ut vid det årliga evenemanget Framtidens advokatbyrå på Berns i Stockholm. Här medverkade också Advokatsamfundets generalsekreterare Mia Edwall Insulander, som bland annat berättade om Advokatsamfundets agenda för 2022 samt gav sin syn på hur man kan öka advokatyrkets attraktionskraft. ADVOKATEN NR 1 • 2022 ONSDAG 12 JANUARI 2022 5 DN DEBATT Personlig integritet. ”Låt expertråd granska nya lagar om avlyssning” Inrätta ett statligt integritetsskyddsråd för att granska om nya hemliga tvångsmedel som planeras kan skada den personliga integriteten. Inga inskränkningar i grundläggande fri- och rättig heter bör införas utan att rättssäkerheten förstärks, skriver Advokat samfundets generalsekreterare Mia Edwall Insulander. DN. DEBATT 220112 Strax före jul kom regeringens redovisning av användningen av hemliga tvångsmedel under 2020 (skrivelse 2021/22:79). Den passerade obemärkt, trots att allt fler blir hemligt övervakade eller avlyssnade. Ökningen är markant. Det handlar om fler tillstånd inom alla typer av hemliga tvångsmedel. När det gäller hemlig dataavläsning har det meddelats tillstånd i en mycket större omfattning än vad man räknade med vid införandet av lagen. Var och en av oss är enligt grundlag skyddade mot betydande intrång i den personliga integriteten. Övervakning är förenat med stora risker, både på individ- och samhällsnivå. Det behövs en ökad kunskap och debatt om konsekvenserna. Vissa konkreta åtgärder är nödvändiga för att motverka risken att övervakningen leder till alltför stora inskränkningar av våra demokratiska principer. De hemliga tvångsmedlen är redan många. Regelverket är svåröverskådligt. Polisen kan avlyssna all sorts elektronisk kommunikation och använda hemlig kameraövervakning när det är fråga om allvarligare brottslighet där det finns en misstänkt. Är det fråga om misstanke om mycket grova brott kan polisen utnyttja hemlig rumsavlyssning, så kallad buggning. Sedan den 1 april 2020 kan polisen även använda hemlig dataavläsning där de i hemlighet får tillgång till en dator eller mobil. Polisen och Säpo kan även inhämta uppgifter i underrättelseverksamhet för att förebygga, förhindra eller upptäcka brott som ger minst två års fängelse. Det finns också andra verktyg som ger staten långtgående möjlig heter till övervakning. Utöver de hemliga tvångsmedel som redan finns övervägs flera nya. Nyligen tillsattes en utredning för att överväga utökade möjligheter att använda preventiva hemliga tvångsmedel när det inte finns konkreta misstankar om brott eller misstankar mot någon specifik person (direktiv 2021:102). Regeringen har nyligen meddelat att utredningstiden ska förkortas från ett tidigare slutdatum i februari 2023 till oktober 2022. Samtidigt pågår en utredning om att det ska bli lättare att använda de hemliga tvångsmedel som redan är tillåtna (direktiv 2020:104). Regeringen har också tillsatt en utredning om datalagring vid brottsbekämpning (direktiv 2021:58) som bland annat handlar om företag med tjänster som En polis tar hand flera mobiltelefoner som hittats i en bil efter ett rån i Malmö 2019. Whatsapp och iMessage måste lämna uppgifter till polisen. Det verkar finnas en bred politisk samstämmighet om att fler hemliga tvångsmedel är nödvändiga och effektiv brottsbekämpning är angeläget. Det är emellertid i tider som dessa, när man tävlar med varandra om vem som kan komma med de mest långtgående förslagen, som det finns störst skäl att ifrågasätta om de är nödvändiga, rättssäkra och står i proportion till de ingrepp som de innebär i människors frihet. Svaren är inte enkla, men innan man flyttar fram gränserna måste noggranna överväganden göras. Är förslagen nödvändiga? För att besvara den frågan måste man utgå från statistik och kunskap om den kriminalitet som de hemliga tvångsmedlen syftar till att stoppa. I debatten ges ofta en förenklad bild av att det dödliga skjutvapenvåldet motiverar fler inskränkningar av människors fri- och rättigheter. För att bedöma nödvändigheten måste man emellertid utgå från samlad fakta och statistik kopplad till all kriminalitet där hemliga tvångsmedel får användas. När det gäller rättssäkerhetsgarantier och tillsyn finns sådana mekanismer främst genom prövning i domstol med offentliga ombud och att Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden (SIN) utövar tillsyn. Man kan emellertid ifrågasätta om det är tillräckligt. Som framgår av SIN:s årsredovisning för 2020 tillfördes myndigheten inte några resurser när hemlig dataavläsning infördes, vilket omöjliggjort effektiv tillsyn. Det är allvarligt. Om man tittar på de ärenden som SIN granskat de senaste åren kan man också konstatera att de brottsbekämpande myndigheternas användning _ Innan man flyttar fram gränserna måste noggranna överväganden göras. av hemliga tvångsmedel inte är utan anmärkning. En granskning som SIN gjorde 2018–2019 visar synnerligen allvarliga brister. Bland annat hade åklagare i två ärenden ansökt om och beviljats tillstånd för hemlig övervakning utan lagstöd. SIN konstaterade också, bland mycket annan kritik, att flera av de åklagare som hanterat hemliga tvångsmedel saknat den kompetens och erfarenhet som krävs. SIN har också i en nyligen publicerad granskning konstaterat att tillstånden till hemlig dataavläsning i flera fall innefattat anmärkningsvärt långa tidsperioder där brottsmisstänkta har avlyssnats flera år bakåt i tiden. Står då den utökade hemliga tvångsmedelsanvändningen i proportion till intrången i människors integritet? Det är inte självklart. När nya lagar föreslås innan tidigare har utvärderats riskerar vi att få sämre överblick över den sammantagna effekten. På individnivå är det naivt att tro att hemlig övervakning inte skulle påverka den enskilde, även om man har ”rent mjöl i påsen”. Att i efterhand få veta att staten övervakat dig leder troligtvis till ökad rädsla och oro. Konsekvenserna kan bli självcensur. Om lagändringarna om övervakning mot personer utan konkreta brottsmisstankar införs innebär det ett rättssäkerhetsskifte där riskerna att oskyldiga personer utsätts ökar markant. Advokatsamfundet har i Foto: Johan Nilsson/TT tidigare remissvar varit starkt kritiskt till utökade hemliga tvångsmedel. Att man på ett rättssäkert sätt skulle kunna övervaka personer utan brottsmisstanke ställer jag mig mycket tveksam till. Ur ett demokratiskt perspektiv hotas vårt fria samhälle av utökad övervakning eftersom rädslan kan få människor att inte utöva sina frioch rättigheter. Verktyg för övervakning av befolkningen kan också lätt missbrukas av makthavare med ont uppsåt. Jag vill därför peka på tre konkreta åtgärder som kan bidra till en mer rättssäker hantering av hemliga tvångsmedel: Inrätta ett integritetsskyddsråd i syfte att höja kvaliteten i lagstiftningsprocessen när det gäller förslag som påverkar den personliga integriteten. Ett sådant expertråd i statlig regi skulle kunna verka för en säkrare avvägning av motstående intressen i lagstiftningen, följa den snabba tekniska utvecklingen som medför nya och svårgripbara risker för den personliga integriteten och utgöra en balanserande röst i den allmänna debatten. 2 Inför ett krav på en särskild konsekvensanalys av integritetsfrågan när lagförslag som medför betydande integritetsintrång utreds. Ett sätt att göra det är att ändra den så kallade kommittéförordningen, som innehåller de regler som styr arbetet i statliga utredningar, så att det införs ett krav på konsekvensanalys. Det finns redan när det gäller en skyldighet att redovisa de konsekvenser ett lagförslag får för jämställdheten. 3 Utöka möjligheterna till ekonomisk kompensation för enskilda som utsatts för otillåten användning av hemliga tvångsmedel. Det kan finnas skäl att överväga om staten ska åläggas ett strikt skadeståndsansvar för otillåten användning av hemliga tvångs medel, motsvarande det som gäller när den som varit häktad frikänns från brottet. Man kan också tänka sig att en utpekad myndighet fick särskilt ansvar att driva principiellt viktiga mål om otillåten tvångsmedelsanvändning. Skyddet för den personliga integriteten ska vara starkt i ett demokratiskt land. Vi bör inte införa inskränkningar i grundläggande fri- och rättigheter utan mycket noggranna överväganden och ytterligare förstärkning av rättssäkerheten. Mia Edwall Insulander, generalsekreterare, Sveriges Advokatsamfund •A4 1 Mer debatt.. DN.se/debatt ”Sverige måste svara Ryssland enigt och kraftfullt” Liberalernas partiledare Nyamko Sabuni och Allan Widman, försvarspolitisk talesperson, anser att regeringen snarast möjligt bör söka samverkan med oppositionen. Repliker. DN.se/debatt ”Vi påstår inte att Israel är en apartheidstat” Kyrkopolitikerna Wanja LundbyWedin (S) och Daniel Tisell (C) svarar Annika Borg, präst och teologie doktor (9/1). ”Bosnien bör söka sin självständighet utan väststöd” Jonas Paulsson svarar Adnan Mahmutovic och Stad Bekterovic som vill att EU och Nato ökar sin militära närvaro i Bosnien (nätextra 9/1). Slutreplik. DN.se/debatt ”Ohållbar hållning till euron av Allan Larsson” Ambassadörerna SvenOlof Petersson och Mats Ringborg svarar på en replik av den tidigare Sfinansministern (2/1). Tf redaktör DN Debatt: Mats J Larsson E-post: debatt@dn.se Telefon: 08-738 12 23 Twitter: @dndebatt Webb: DN.se/debatt