Advokaten 1
REPORTAGE DOMSTOLAR OCH DEMOKRATI Men det finns o
ckså kritiker som är skeptiska till att domstolarna har fått mer makt. Kritiken handlar om att domstolarna saknar den demokratiska förankring som riksdagen har och att det finns risk för ett demokratiskt underskott om viktiga samhällsfrågor avgörs i domstolarna. Fredrik Bergman och Paula Röttorp har förståelse för kritiken och tycker det är bra med en levande debatt om domstolarnas roll. – Det är politikerna som gett domstolarna en starkare roll i och med vårt medlemskap i EU. Det har lett till en sund konstitutionell dialog mellan lagstiftare, förvaltning och domstolar i hur fri- och rättigheterna ska utvecklas. Mycket av vår verksamhet handlar om att anpassa den svenska juridiken till vad som redan följer av EU-rätten och Europakonventionen. De svenska domstolarna har hittat en bra balans mellan det mer europeiska synsättet och det som stämmer överens med våra konstitutionella traditioner. – Och man får inte glömma att det alltid är lagstiftaren som har sista ordet. Om lagstiftaren är missnöjd med den rättsutveckling som sker i domstolarna kan den alltid ändra lagen. Dessutom anser jag att domstolarna i Sverige är väldigt försiktiga och inte tar ut svängarna i onödan, säger Fredrik Bergman. Men frågan är viktig att diskutera. mot Europakonventionen och skyddet för privatlivet. Europadomstolen ansåg att lagstiftningen brister i flera avseenden. Det innebär att Sverige måste skriva om FRA-lagen och stärka skyddet för integriteten. Och domen blir även vägledande för övriga Europa. En annan viktig framgång gällde en person som fråntagits sitt medborgarskap, säger Paula Röttorp. – Trots att det står i grundlagen att man inte får fråntas sitt svenska medborgarskap hade Skatteverket under flera decennier en praxis som innebar att grundlagen rundades och att enskilda förlorade sina medborgarskap. Här slog HD fast att det var ett brott mot grundlagen som leder till skadeståndsansvar för staten. ERSÄTTNING NÄR MYNDIGHET GJORT FEL Ett viktigt rättsområde handlar om den enskildes rätt att anlita jurist eller advokat. Där vann centrumet i fjol ett mål i HD om rätten att få ersättning för jurist- och advokatkostnader när personen anlitat advokat därför att en myndighet fattat ett felaktigt beslut och där personen i slutänden fått rätt. En person hade fått sin bil felaktigt utmätt av kronofogden och fick stå för advokatkostnaderna fast hon hade rätt. – HD slog fast att hon hade rätt till ersättning för sina rättegångskostnader, annars ADVOKATEN NR 1 • 2022 skulle hon inte få en rättvis rättegång. Det är jätteviktigt att det klargjorts i HD att enskilda som behöver anlita advokat för att försvara sig mot felaktiga myndighetsbeslut ska kunna få ersättning för sina kostnader, säger Fredrik Bergman. Rättsutvecklingen i HD har nu bidragit till att HFD i ett mål som centrumet driver ska pröva om rätten till en rättvis rättegång även innefattar en rätt till ersättning för rättegångskostnader i förvaltningsprocessen. Förvaltningsprocessen har sedan 1970-talet varit utformad så att enskilda inte får ersättning för sina kostnader trots att det konstaterats att myndigheterna gjort fel. – Det råder en konflikt mellan den svenska förvaltningsprocessen och en modern syn på rätten till en rättvis rättegång. Om HFD kommer till samma slutsats som HD blir det den största domstolsledda juridiska reformen för enskildas rättssäkerhet i Sverige någonsin. Det skulle vara ett viktigt led i att göra tillgången till rättvisa mer jämlik. Frågan avgörs i plenum i HFD i januari 2022, säger Fredrik Bergman. – Vi har en enorm spännvidd på våra mål och är måna om att visa att vi inte är en enfrågeorganisation, betonar Paula Röttorp. Rättssäkerhetens principer måste genomsyra alla områden. Och ofta när det brister på ett område är det även relevant på andra områden. KNUFFA UTVECKLINGEN I RÄTT RIKTNING Centrum för rättvisa får ibland frågan om den är en politisk organisation, vilket Fredrik Bergman inte anser att den är. – Vårt uppdrag handlar om att värna det konstitutionella rättighetsskyddet i Sverige och våra rättsprocesser syftar till att förverkliga detta. Vi använder alltså juridiken som ett medel för samhällspåverkan, men vi gör det alltid inom ramarna för gällande rätt. Både Fredrik Bergman och Paula Röttorp tror att behovet att försvara enskildas frioch rättigheter bara kommer att öka framöver och ser gärna att fler organisationer engagerar sig. – Det kommer hela tiden nya politiska beslut och myndighetsbeslut där enskilda intressen körs över. Jag anser att vi behövs mer i dag än kanske någonsin när det sker fler diskussioner om rättsstaten och domstolarnas roll på ett negativt sätt. Domstolarnas roll som rättsstatens väktare ifrågasätts runt om i världen och även i Sverige. Det behövs en stark röst för rättssäkerheten, för juridikens roll som värn för enskildas rättssäkerhet mot felaktig maktutövning, säger Paula Röttorp. ¶ CIVIL RIGHTS DEFENDERS: ”ETT UPPLEVT PROBLEM SOM INTE FINNS” – VÄND! » 17