Advokaten 1
REPORTAGE » John Stauffer anser att rättighetsorg
anisationers huvuduppgift är att synliggöra brister i rättighetsskyddet och att driva på för ett stärkt skydd. ”Ett upplevt problem som inte finns” John Stauffer, chefsjurist och biträdande exekutiv chef på människorättsorganisationen Civil Rights Defenders, anser att en av organisationens främsta uppgifter är att synliggöra brister i rättighetsskyddet och utkräva ansvar. Civil Rights Defenders är liksom Centrum för rättvisa en organisation som i Sverige driver frågor om mänskliga fri- och rättigheter mot stat och myndigheter. Organisationen är inte lika frekvent i domstolsprocesser utan vänder sig ofta till tillsynsmyndigheter i Sverige och granskningsmekanismer internationellt. Organisationen jobbar även med opinionsbildning gentemot allmänheten och påverkansarbete mot politiker och andra makthavare. Organisationens arbete i Sverige har dessutom sin huvudfokus inom diskriminering av olika slag. Det var Civil Rights Defenders som såg till att Skånepolisen fälldes för sin otillåtna registrering av romer 2017. Just nu driver man ett ärende om rätten att bära slöja på sin arbetsplats. Tvångsvård på låsta institutioner är också en huvudfråga. HANDLAR OM BRISTANDE KUNSKAP John Stauffer har liksom Fredrik Bergman och Paula Röttorp svårt att se organisationens arbete med strategisk processföring som ett hot mot demokratin. – Jag har svårt att förstå den kritiken. Det är ett upplevt problem som inte finns. Om man ser invånare i Sverige som rättighetsbärare, då blir domstolarna väldigt viktiga för att man ska kunna utkräva rättigheter i praktiken. Det är inte lagstiftarens roll. Den yttersta makten ligger hos riksdagen KÄMPAR FÖR RÄTTIGHETER PÅ FYRA KONTINENTER Civil Rights Defenders är en internationell människorättsorganisation som försvarar människors medborgerliga och politiska rättigheter och stärker människorättsförsvarare som är utsatta för risker. Man bedriver påverkansarbete, juridiska processer och informerar om situationen för mänskliga rättigheter globalt. Organisationen grundades år 1982 och hette fram till 2009 Svenska Helsingforskommittén för mänskliga rättigheter. Syftet var att, tillsammans med Helsingforskommittéer från andra länder, bevaka efterlevnaden av mänskliga rättigheter i enlighet med slutakten från Helsingforskonferensen. Civil Rights Defenders är aktiva i Sverige och 18 de länder i världen där respekten för mänskliga rättigheter är som sämst. Man bevakar bland annat situationen för mänskliga rättigheter i Asien, Afrika, Eurasien, Europa och Latinamerika. Organisationen stöttar människorättsförsvarare som är i fara och behöver hjälp snabbt. De kan få tillgång till juridisk hjälp om de arresteras eller få hjälp att lämna landet. Man arbetar också förebyggande och genomför säkerhetsutbildningar samt hjälper till med fysiska och digitala säkerhetslösningar. Den svenska verksamheten finansieras av bidrag från statliga organisationer, Postkodlotteriet och insamlade medel från företag, organisationer och privatpersoner. som hela tiden kan ändra lagstiftningen i den riktning man vill, säger han. – Men vi har inte en rättighetstradition i Sverige. Det är lite främmande för politiker och andra med makt att se medborgare som rättighetsbärare. Då kommer känslan att politiken förlorar makt när domstolarna går in och tolkar lagstiftningen när den inte är tydlig, och inte förarbetena heller. Jag tror det handlar mycket om en bristande kunskap hos kritikerna. Att man inte har kännedom om hur rättsordningen ser ut med krav på att svenska myndigheter och domstolar i rättstillämpningen tar hänsyn till bindande internationella människorättsnormer. BRISTER OFTA I MÄNNISKORÄTTSANALYSEN John Stauffer anser att rättighetsorganisationers huvuduppgift är att synliggöra brister i rättighetsskyddet och att driva på för ett stärkt skydd. – De ärenden vi driver är exempel på en generell problematik som vi ser i samhället och som vi vill påverka för att stärka rättighetsskyddet och ge rättvisa åt dem som drabbats av kränkningar. Och förstås påverka policyförändringar och arbetssätt för att komma tillrätta med dessa felaktigheter. Det finns mycket kvar att göra. – Dagens lagstiftningsarbete brister ofta i människorättsanalysen, den är inte tillräckligt djupgående. Mänskliga rättigheter står i dag inte särskilt högt upp på den politiska dagordningen. Det är andra värden som premieras, som till exempel hårdare tag i kriminalpolitiken. ¶ ADVOKATEN NR 1 • 2022 FOTO: DAVID LAGERLÖF