Advokaten 1
GÄSTKRÖNIKA Dags att ändra retoriken om resurskrä
vande och genom åren har jag sett en tydlig trend att attityderna mot medarbetare och medintagna har förändrats. Klimatet på de slutna anstalterna har blivit hårdare och aggressivare. Denna förändring är numera väletablerad och manifesteras bland annat i form av otillåten påverkan, hot och våld mot våra beslutsfattare och vår övriga personal. Det grova våldet som uttrycks i form av misshandel är emellertid främst riktat mot andra intagna. Vi ser även att antalet fall ökar där ett flertal intagna i grupp ger sig på en ensam intagen. Att bevissäkra är inget problem eftersom förövarna inte bryr sig om personalnärvaro eller kameraövervakning. Våldet blir ett sätt att visa makt och dominans inför personal och rivaliserande grupperingar. Anstalten Kumla tar emot en svårhanterlig grupp dömda, som av polisen beskrivs som den kategori av kriminella som valt att leva vid sidan av samhället, i en parallell verklighet med andra regler och system. När dessa individer hamnar hos oss på Kriminalvården sätts vår tro på prov vad gäller de intagnas vilja att få behandling för att leva ett laglydigt liv. Vårt uppdrag är att fortsätta att vara uthålliga och inte ge upp, fast det ibland kan kännas omöjligt. Vår orubbliga tro på att individen är förändringsbar prövas numera, och vi måste stå pall. de intagna som placeras på anstalten kumla har ett stort behov av en högre grad av bevakning och kontroll. För några år sedan gjorde en av våra psykologer, Peter Johansson, en fördjupad intern studie över anstalten Kumlas normalavdelningar. En viktig, men inte överraskande, iakttagelse som lyftes fram var den höga andelen intagna med psykopatiska personlighetsdrag men också den höga andelen intagna som är anslutna till kriminella nätverk. Studien visar även en hög andel misskötsamheter, där cirka 66 procent någon gång varit avskilda från sin avdelning på grund av fara för egen eller annans säkerhet. Studien bekräftar forskningen inom området som visar på ett samband mellan misskötsamhet inom fängelsemiljö, psykopatiska och antisociala personlighetsdrag och gänganknytning. Även om studien har några år på nacken så är jag övertygad om att bilden inte har förbättrats utan tvärtom förstärkts. Frågan kring de intagna på Kumla har aktualiserats genom Enchrochatklienterna, en grupp som består av grova kriminella som har lagförts tack vare dekryptering 20 JACQUES MWEPU Klimatet på de slutna anstalterna har blivit hårdare och aggressivare i takt med att allt fler grovt gängkriminella dömts till påföljder. Det är dags att ändra retoriken och öppet prata om att vi har farliga, svårbehandlade klienter som kräver särskilda insatser. Det skriver Kumlas anstaltschef Jacques Mwepu, som arbetat inom Kriminalvården i snart 25 år. Mwepu har läst juridik i Kongo, som han lämnade för 31 år sedan. Han har haft chefsbefattningar på flera slutna anstalter. av bland annat chattjänsten Enchrochat. I anstaltsmiljön agerar dessa som negativa ledare och försöker styra övriga intagna och tvinga dem till ovillkorlig lydnad genom rädsla för att utsättas för grovt våld. De har ett våldskapital som skapas av pengar, makt och annan påverkanskapacitet. Det imponerar på yngre gängmedlemmar som – just nu – ser konkreta vinster med att stå utanför samhället och leva ett kriminellt liv. De kriminella gäng som försöker etablera sig på våra anstalter tar med sig en för samhället destruktiv subkultur som går ut på att våld är samma sak som makt. Olika kriminella nätverk försöker utöva otillåten påverkan på vår personal genom hot och trakasserier men även genom direkt våld, vilket självklart är fullständigt oacceptabelt och något som Kriminalvården jobbar stenhårt med. Det finns en tydlig parallell till hur dessa kriminella nätverk försöker påverka även polis och andra delar av rätts kedjan. jag har varit utlandsplacerad som kriminalvårdsexpert vid två tillfällen inom ramen för FN:s och EU:s freds- och säkerhetsfrämjande insatser. Mitt uppdrag handlade om att övervaka fängelser i länder med svag rättssäkerhet och bristande koppling mellan lagstiftning, organisation och konkret hanterande av intagna. Jag har även haft privilegiet att leda myndighetens internationella verksamhet i ett par år, besökt ett stort antal fängelser i Europa och ADVOKATEN NR 1 • 2022