Vårdguiden Chefredaktören
Vårdguiden Innehåll
Vårdguiden Aktuellt i vården
Vårdguiden Inspiratören Amanda Malmberg
Vårdguiden Säsong för skolstart och stress
Vårdguiden Tema Motion
Vårdguiden Hitta din rörelseglädje
Vårdguiden
Vårdguiden "Vi tränar, skrattar och gråter tillsam
mans"
Vårdguiden Rörelse för kropp och knopp tema * Moti
on Rörelse för kropp och knopp All form av rörelse är positiv för din hälsa. Det här händer i hjärnan och i resten av kroppen när du motionerar. N är du rör dig händer mycket i kroppen som gör att du känner dig piggare och starkare. Blodcirkulationen ökar och cellerna kan ta upp mer syre, vilket underlättar för kroppen att ta hand om förhöjda blodfetter och stresshormoner. Det gör att du mår bättre och får bättre sömn. Genom att röra på dig regelbundet minskar du också risken för hjärt- och kärlsjukdomar som hjärtinfarkt, kärlkramp och stroke, diabetes typ 2 och flera cancersjukdomar, bland andra tjocktarmscancer och bröstcancer. Din hjärna mår också bra av fysisk aktivitet, då nya hjärnceller bildas och befintliga hjärnceller skyddas. Vid träning utsöndrar kroppen endorfiner, som fungerar smärtstillande och ger en känsla av styrka och välmående. – Fysisk aktivitet kan påverka vår kognitiva förmåga och göra att vi fungerar bättre i vardagen och presterar bättre på jobbet, säger Elin Ekblom Bak, docent i idrottsvetenskap med inriktning på folkhälsa och fysisk aktivitet. Hur mycket och hur ofta behöver vi röra på oss? – För de personer som är allra mest inaktiva ger små, korta avbrott i stillasittandet viktiga positiva hälsovinster på blodfetter och insulinnivåer. TRÄNA FÖR DIN HJÄRNA Det bästa rådet är därför att sitta mindre still, om du sitter mycket. Bryt upp sittandet en gång i halvtimmen, gör några enkla rörelser. Variation är nyckelordet. Går det att kompensera för stillasittande med att gå till gymmet några I nervsystemet finns signalsubstanser som förmedlar budskap mellan hjärnans olika celler. Vid en depression kommer signalsubstanserna i obalans. Det påverkar sinnesstämning, känslor, sömn, aptit och initiativförmåga. Fysisk träning, precis som antidepressiva läkemedel, gör att produktionen av signalsubstanserna kommer i bättre balans. Även lågintensiv aktivitet, exempelvis yoga, har visat sig ha bra effekt vid depression. – En av de största studierna hittills hos personer med mild till måttlig depression visade att lågintensiv aktivitet under tolv veckor hade minst lika bra effekt på depressionssymtom som medel- eller högintensiv aktivitet, säger Elin Ekblom Bak. 12 Fysisk aktivitet påverkar din hjärna positivt och kan förbättra minne, inlärning, problemlösning och koncentrationsförmåga. ndorner som ibland kallas kroppens eget morn rigrs vid träning och kan hjälpa dig att känna dig nöjd och belåten. gånger i veckan? – För den som tränar en timme eller mer om dagen innebär stillasittandet inte samma hälsorisk. Men våra studier tyder på att det bara är en av tio personer som tränar på den nivån, säger Elin Ekblom Bak. Förutom att minska stillasittandet finns det också väldigt stora hälsovinster med att få in motion i vardagen. Rekommendationen är någon form av pulshöjande aktivitet 30 minuter om dagen eller 150 minuter i veckan. – Vad du gör spelar mindre roll, huvudsaken är att du får upp pulsen och blir lite andfådd. Det kan med fördel ske i din vardag, utan att du måste byta om eller avvara extra tid för det. MER INFORMATION 1177.se/traning-och-fysisk-halsa 1177 vårdguiden 3 • 19 FOTO: ADOBE STOCK FOTO: ADOBE STOCK
Vårdguiden Boa och Miguel började med vuxenbalett
Vårdguiden Så får du bättre balans
Vårdguiden Könsdysfori
Vårdguiden "Jag har alltid känt att jag är i fel k
ropp"
Vårdguiden Allt fler får diagnosen könsdysfori
Vårdguiden Örnkoll på ögonen
Vårdguiden Marits bröstcancer upptäcktes vid mammo
grafi
Vårdguiden Viktigt att bröstcancer upptäcks tidigt
Vårdguiden Lymfödem efter bröstcancerbehandling
Vårdguiden Dålig andedräkt?
Vårdguiden Nerver i kläm
Vårdguiden Förändra dina alkoholvanor med ny nätbe
handling
Vårdguiden Läs i din journal när det passar dig