Vårdguiden Chefredaktören
Vårdguiden Innehåll
Vårdguiden Aktuellt i vården
Vårdguiden Inspiratören Amanda Malmberg
Vårdguiden Säsong för skolstart och stress
Känner du dig orolig, nedstämd och trött? Tappar
du ibland lusten att göra saker som du annars brukar tycka om? Det kan vara tecken på att du är stressad. Kanske sover du dåligt och har svårt att koncentrera dig i skolan. Stress kan också ge smärta och spänningar i kroppen, som huvudvärk, ont i magen eller i axlar och nacke. Under tonåren sker stora förändringar, både i kropp och själ, samtidigt som man ofta förväntas ta större ansvar hemma och i skolan. – Just tonårstiden är för många en period då stressen ökar. Det kan vara stress kring skolprestationer och framtiden, men också runt fritidsaktiviteter, det sociala livet och relationer av olika slag. Det berättar Malin Anniko, som är psykolog och forskar om unga och stress. – Särskilt social stress tycks kunna leda till ångest och nedstämdhet hos unga. Social stress omfattar alla våra relationer, och kan handla om allt från mobbning och struliga kompiseller kärleksrelationer till bråk hemma. ske märker att du oroar dig för sådant som ska hända senare, eller något som skulle kunna hända. Prova att träna på att vara närvarande i det som händer just nu i stället. När du gör vardagliga saker som att gå till skolan eller borsta tänderna, försök då tänka enbart på det du gör just då, utan att låta tankarna fladdra iväg. Det är också bra att försöka göra en sak i taget, även om det kan kännas svårt. – Multitasking, att göra många Alla upplever stress ibland, det är helt naturligt. Men efter att ha varit pressad ett tag behöver kroppen koppla av och återhämta sig. Det kan vara genom vila och att inte göra någonting alls. Återhämtning kan också vara att du gör något du tycker är roligt. Om man inte får tid att ta igen sig utan känner sig stressad ofta eller hela tiden, under lång tid, kan det bli skadligt. Långvariga stressymtom, ältande och oro kan leda till psykisk ohälsa, som depres sion eller ångest. Om du ofta känner dig stressad är det bra att försöka göra något åt det. Det är också bra att berätta för någon om hur du mår. Det kan vara en familjemedlem, kompis eller någon annan. Du kan också kontakta elevhälsan, ungdomsmottagningen eller en vårdcentral. Ju tidigare du får hjälp, desto snabbare brukar det gå att må bättre. Var uppmärksam på ditt eget beteende och försök känna igen signalerna. Du kan1177 vårdguiden 3 • 19 Mat, sömn och motion. Genom att äta bra och regelbundet, röra på dig dagligen och sova till räc kligt tar du hand om k roppen och skyddar den mot stress. Gör roliga saker. Risken att må dåligt av stress är mindre om du gör sådant du tycker är roligt och meningsfullt. Träna avslappning. Fokusera på att andas lugnt då och då. Lär dig någon metod för att slappna av, som andningsövningar, meditation eller yoga. saker samtidigt, är slöseri med tid. Ett vanligt exempel är att försöka göra läxorna sam tidigt som man är på sociala medier. Det tar betydligt längre tid och skapar förmodligen bara mer stress, säger Malin Anniko. Fundera också över vad det är som orsakar stressen. – Är du stressad över en svår skoluppgift är det bra att du sätter dig ner och delar upp den i mindre delar. Det svåraste är ofta att komma igång, tipsar hon. Lägg in små pauser. Om du har väldigt svårt att koncentrera dig kan du prova att ta en kort promenad innan du försöker fokusera igen. Många känner press och förväntningar från omgivningen att vara eller uppfattas på ett särskilt sätt. Ibland kan kraven i stället komma från dig själv. – Många som fastnar i känslor av oro och ältande är väldigt hårda mot sig själva. Ibland kan det hjälpa att försöka se det utifrån: om det var en kompis som kände så här, hur skulle du reagera då? Förmodligen skulle du inte vara lika hård och dömande mot en vän som mot dig själv. – Var snäll mot dig själv. Ingen lyckas bra med allt. Ibland går det mindre bra med olika saker i livet. Det är något som alla människor upplever, säger Malin Anniko. MER INFORMATION 1177.se/stress-barn umo.se/stress umo.se/stress/tips 1177.se/vagaberatta FÖRÄLDER – SÅ KAN DU HJÄLPA Som förälder, hur kan man hjälpa en stressad ungdom? – Försök få ditt barn att sätta ord på oron. När ni har pratat om hur det känns är det bra att gå vidare till problemlösning och inte fastna i att älta de jobbiga känslorna, säger Malin Anniko. Det är lätt att hamna i ett mönster av att trösta och försäkra, med fraser som ”Det kommer att ordna sig” eller ”Det är ingen fara”. Det kan lugna för stunden men erbjuder ingen långsiktig hjälp. – Att fokusera på det jobbiga förstärker beteendet i stället för att lösa problemen. Tillsammans kanske ni kan komma på en konstruktiv plan för att komma vidare. Det är till stor hjälp att ha en god relation med skolan och kunna jobba tillsammans för att lösa problemen. Elevhälsan på skolan kan ge stöd och hjälp i olika situationer. Där arbetar skolsköterska, skolläkare, specialpedagog, skolkurator och skolpsykolog. Är problemen svårare kan du kontakta barn- och ungdomspsykiatrin, bup. Om ditt barn har svårt att läsa eller skriva, dyslexi eller svårt att räkna kan det behövas mycket mer stöd för att undvika stress. Unga som har en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning kan ha lätt för att bli stressade, eller hamna i situationer som är stressande. 7
Vårdguiden Tema Motion
Vårdguiden Hitta din rörelseglädje
Vårdguiden
Vårdguiden "Vi tränar, skrattar och gråter tillsam
mans"
Vårdguiden Rörelse för kropp och knopp
Vårdguiden Boa och Miguel började med vuxenbalett
Vårdguiden Så får du bättre balans
Vårdguiden Könsdysfori
Vårdguiden "Jag har alltid känt att jag är i fel k
ropp"
Vårdguiden Allt fler får diagnosen könsdysfori
Vårdguiden Örnkoll på ögonen
Vårdguiden Marits bröstcancer upptäcktes vid mammo
grafi
Vårdguiden Viktigt att bröstcancer upptäcks tidigt
Vårdguiden Lymfödem efter bröstcancerbehandling
Vårdguiden Dålig andedräkt?
Vårdguiden Nerver i kläm
Vårdguiden Förändra dina alkoholvanor med ny nätbe
handling
Vårdguiden Läs i din journal när det passar dig