Advokaten 1
porträtt När systemet med tre samhällsrepresentan
ter i nämnden infördes var Claes en stark motståndare till det. Men tack vare kvaliteten på de utsedda har det fungerat mycket bra. ”Jag hade fel”, konstaterar han och tillägger: – Samhällsrepresentanterna har bidragit med legitimitet och kunskaper från det politiska livet och andra erfarenheter än de advokater kan ha. Och flera har varit mycket roliga. Ordförandeskapet i disciplinnämnden har gjort att Claes inte alltid mötts av entusiasm från andra yrkeskollegor. – Advokater kan liksom de flesta andra människor ha svårt att skilja på sak och person. Så visst har det varit lite sura miner ibland, och ett och annat skiljeförfarande har förmodligen gått min näsa förbi. Men i det stora hela har det gått bra, säger han och tillägger med tydlig uppskattning att tre, fyra gånger i veckan får han samtal från kollegor som vill diskutera advokatetiska frågeställningar. advokatkårens utveckling Under de närmare fyrtio år som Claes varit verksam har advokatkåren förändrats markant. Förutom den kraftiga tillväxten känns det som om yrkeskåren var betydligt mer homogen 1969. Specialiseringen har ändrat yrkesrollen oerhört, anser han. – Den har förbättrat den juridiska kvaliteten men ibland har den gått ut över totalbilden och det goda omdömet. Vi som var generalister hade bakgrunden av att ha sysslat med humanjuridik några år och kanske med små, medelstora och stora företag om vartannat. Vi kunde ge råd som kanske var grundade på sämre juridiska kunskaper men på bättre kunskaper om livet i allmänhet. Men den typen av generalister är på utdöende, konstaterar han. Med utvecklingen har varumärket ”advokat” stärkts. Dessutom har kunskaperna om yrkesetiken utvecklats. – Det mesta har varit mycket positivt för kåren och advokatbegreppet under de år jag varit med, säger han och stoppar upp och säger sedan: – Men det har hänt något som är direkt tragiskt. Nämligen att humanjuristerna, inte minst de som arbetar med familjerätt, har fått det drastiskt försämrat. Allt har gått dem emot. Rättshjälpen har blivit snävare. Rättsskyddsförsäkringarnas maxbelopp har inte höjts. Dessutom har införandet av moms ytterligare försämrat förutsättningarna för humanjuristerna. Claes tycker att statsmakten borde ha större förståelse för att de som inte är ekonomiskt mycket välbeställda också behöver biträde i rättsliga frågor. Den tekniska utvecklingen med internet, e-post, datorer, elektroniska dokument har revolutionerat och effektiviserat advokatens vardag. Mycket till det bättre. En effekt har blivit att man reser mindre idag än tidigare. En annan att allt går så mycket snabbare, och det är inte alltid av godo. ”Ibland kan det vara så att en del tvister mår bättre av att det får ta lite tid”. – Den tekniska utvecklingen har gynnat affärsjuristerna. I någon utsträckning även dem som ägnar sig åt brottmål, men nästan inte alls dem som ägnar sig åt familjerätt, sammanfattar han. mindre revolution Som Claes ser det har framväxten av de stora advokatbyråerna inneburit en smärre revolution. – De har medfört en betydande kvalitetsförbättring när Claes Peyron Familj: Hustru Monica, tidigare övertandläkare inom barntandvården, två barn och fyra barnbarn. Husdjur: Ebba, en west highland white. ”Hon spelar en stor roll i mitt liv, att skaffa henne var en symbolhandling på väg att trappa ner. Hon är köpt efter SAS fraktvillkor (väger mindre än åtta kilo) för att kunna följa med som handbagage på de återkommande flygresorna mellan Skåne och Stockholm.” Bor: Sedan slutet av 1960-talet bor familjen i det lilla samhället Lerhamn vid Kullen i ett hus från 16 ADVOKATEN NR 5 • 2008 1840-talet med halmtak. Dessutom någon vecka i månaden i en lägenhet på Östermalm. intressen: Segling. Claes har seglat mycket, mest långseglingar. Favoritmålet är ön Anholt i Kattegatt. Numer har han en RIB-båt (en snabbgående motorbåt). Han läser gärna biografier och nutidshistoria och tycker om datorer. ”Jag går nästan upp och klappar min dator på morgonen.” Ogillar: när människor är pompösa. gillar: när människor inte tar sig själva på för stort allvar. det gäller prestationerna men en betydande kostnadsökning för klienterna. Regelmässigt arbetar flera jurister med samma ärende ibland enligt min mening utan att det tillför så mycket. Och overheadkostnaderna på de stora byråerna har drivit upp kostnaderna, säger Claes, som menar att på 1970-talet var advokaterna mindre tidsbundna i sina debiteringar och han tycker att det är olyckligt att tidsfaktorn spelar så stor roll. Men det blir svårt att vända den utvecklingen. – Advokaterna har blivit betydligt mer måna om sin privatekonomi, särskilt på affärssidan. Den där känslan att man hade ett kall, som nog ändå fanns i min föräldrageneration, den har blåst bort längs vägen, kommenterar han utvecklingen. Med utvecklingen har spännvidden inom advokatyrket blivit väldigt stor. Men även om Claes inte tror att de framgångsrika affärsjuristerna identifierar sig med humanjuristerna, som hjälper människor i migrationsdomstolarna, är han optimistisk när det gäller sammanhållningen inom advokatkåren. – Jag tror att advokattiteln betyder mycket för oss allesamman. Där råder inte någon skillnad. Jag har svårt ”Men det har hänt något som är direkt tragiskt. Nämligen att humanjuristerna, inte minst de som arbetar med familjerätt, har fått det drastiskt försämrat.”