Advokaten 1
debatt grupptalan – en svensk tiger! P Pointlex L
egala Affärer tar i nummer 2, 2008, upp lagen om grupprättegång (GrL) till diskussion. Det är bra! Advokat Martin Wallin, delägare och ansvarig för processgruppen vid Linklaters i Stockholm, konstaterar att den oro som fanns när lagen trädde i kraft var ”klart överdriven.” Det har han förvisso rätt i! Men för drygt tio år sedan tog just den advokatbyrå Martin Wallin nu företräder, då med namnet Lagerlöf & Leman, på sig den för en advokatbyrå kanske inte så självklara uppgiften att på uppdrag av näringslivet skapa maximal oro. Man hävdade att det fanns all anledning att oroa sig och jobbade hårt på att stoppa ett lagförslag som siktade till ökad access to justice, fri konkurrens och en sund marknad. Bland annat hyrde man in företaget JKL för att lobba bort det amerikanska ”Frankenstein monster” – class actions – man såg framför sig. Det gick en tid. Det var inte bra. Men lagen hade sin gång och har nu fyllt fem år. Att oron var ”klart överdriven” är sant. Men det betyder inte att lagen saknar betydelse. Enligt Wallin har ”såvitt känt enbart fem processer startats”. Sanningen är att det handlar om minst det dubbla. På svarandesidan figurerar: Aer Olympic, Falck Security AB, NCC AB, Försäkringsaktiebolaget Skandia (jag höll på att skriva Skandalia), Aftonbladet Nya Medier AB, Kraftkommission i Sverige AB (numera Stävrullen Finans AB), TeliaSonera Sverige Aktiebolag, Göteborgs Egna Hem AB, Järfälla kommun m.fl. (”Stulen barndom”), Svenska Staten genom JK (den privata spritimporten) och Luftfartsverket (buller från Arlanda). Långt framskridna planer finns för åtminstone tre nya grupprättegångar under 2008. Se till exempel www. grupptalanmotsalus.se det är kanske inte så många processer. Det är bra. Möjligheten att processa är viktigare än processerna. Och det handlar redan om många personer. Enbart i Skandia ingick mer än en miljon livsparare i gruppen innan saken gick över i 32 ADVOKATEN NR 5 • 2008 ett skiljeförfarande. Övriga grupper omfattar många tusen medborgare. I rättsfallet Arlanda har 7 000 av 20 000 identifierade gruppmedlemmar anmält att de vill omfattas av rättegången. Få rättegångar, många berörda. Maximal effekt för minimal insats. Det är också bra. Många fler än så berörs inte av vanliga civilprocesser – som ändå totalt kostar väldigt mycket mer tid och pengar. Mycket pengar blir det också om grupptalan får framgång i de nämnda tvisterna. Det handlar om DEBATTÖR PER HENRIK LINDBLOM Professor emeritus i processrätt vid Uppsala universitet. är ingenting särskilt med det. Effekterna är ändå avsevärda. Den preventiva effekten av lagen om grupprättegång är för många en trosfråga. Själv är jag övertygad om att reell och jämlik access to justice, att ett rättsskyddsvakuum fylls ut, påverkar beteendet på till exempel konsument-, konkurrens- och miljöområdet. Även frågor om diskriminering är av intresse. Om det sedan handlar om moralbildning eller ekonomisk avskräckmer än en miljard kronor om Skandia räknas med; många, många miljoner även Skandia förutan. Men har något kommit ut av dessa grupprättegångar? Några har avvisats, flera ligger kvar i domstolarna. Tiden går. KO mot Kraftkommission fick, trots påstötningar från KO, vänta mer än ett och ett halvt år (!!) enbart i HD innan man äntligen fick beslut om att svaranden vägrades prövningstillstånd rörande processförutsättningarna. Nu fortsätter äntligen handläggningen vid Umeå tingsrätt. grupptalan har sex funktioner. Den reparativa effekten är ännu begränsad. Än så länge har ingen dom i sak avkunnats. I några mål har man nått fram till, eller är på god väg mot, för gruppen gynnsamma förlikningar, en av dem är godkänd av rätten och fastställd genom dom. Det är bra. Vid grupptalan handlar det ofta om individuellt oprocessbara anspråk; process enligt småmålsreglerna leder då till förlust även vid vinst. Men grupptalan kan leda fram till en förlikning som annars aldrig kommit till stånd. På sikt kan det också bli fråga om individuell ersättning till ett stort antal gruppmedlemmar. Class actions världen över, liksom ordinära tvistemål, leder ytterst sällan ända fram till dom eller ens till huvudförhandling. Det ning (”cost-internalisation”), därom kan de lärde tvista. Troligen är det både och. Men sunda affärsmetoder, en fri konkurrens, skydd för miljön och så vidare ligger i allas intresse. Den processekonomiska effekten är uppenbar när alternativet till grupprättegång är upprepade processer om samma sak. Grupptalan skapar också möjlighet till prejudikatsbildning och rättsutveckling i frågor som man tidigare inte kunnat ta till domstol. Vidare ökar möjligheterna till lagprövning och annan normkontroll, till exempel mot EG-rätten (aktuellt i målet om spritimport). GrL medverkar dessutom till att domstolarna kan fungera som en rättspolitisk arena och som forum för etisk-moralisk diskurs. En viktig drivkraft för att gå till domstol är inte sällan moralisk upprördhet över missförhållanden inom näringslivet (till exempel Skandia och Salus Ansvar). Man känner sig kränkt men har inte haft någonstans att vända sig. Det handlar om att synliggöra, att åstadkomma debatt och rättsutveckling även utanför processen ram. Domstolarna och grupptalan har viktiga demokratiska uppgifter i alla dessa avseenden. Oron var alltså obefogad. Missbruk har inte förekommit. Investeringsklimatet har inte påverkats. Den seriösa företagsamheten har inte skadats, snarare skyddats. FOTO: STAFFAN CLAESSON