Nordens Tidning 1
Kultur Museer bra arenor för samtal om det förflu
tna och samtiden Gotlands Museum – lämplig arena för samtal enligt Ulrika Mebus. 2018 är utlyst som European year of Cultural Heritage av EU-kommissionen. ”Our cultural heritage is more than the memory of our past; it is the key to our future. A European Year of Cultural Heritage will be an opportunity to raise awareness of the social and economic importance of cultural heritage and to promote European excellence in the sector.” M ed tanke på det rika och intressanta kulturarv som format Östersjöregionen vore det värdefullt att lyfta ett interbaltiskt perspektiv under året. 2018 är dessutom ett märkesår för de baltiska staterna, eftersom det är 100 år sedan de uppnådde status som självständiga nationer. Året är med andra ord väl ägnat åt ett rejält kunskapslyft för Östersjöområdets moderna och mycket intressanta historia, speciellt som många ur den yngre generationen, och även från Östersjöregionens västra halva, har sparsamma kunskaper om den egna regionens kultur och historia. Att arbeta med kulturarv och historia handlar om att synliggöra det förflutna, låta dåtiden framträda i all sin dynamik och mångfald. Det förflutna är ett främmande land för nutiden, ett land som måste förstås på egna premisser. Samtidigt har det ett stort inflytande över vad och hur vi tänker och gör i dag, hjälper oss reflektera över vår plats i historien. Det är viktigt att visa att olika sätt att närma sig det förflutna inte utesluter varandra och att de kan existera parallellt. Det möjliggör ett synsätt där denna mångfald speglar ett samhälles rikedom, både i det förflutna, i nutiden och i framtiden. Genom att förstå och känna till sin historia, hur och var den än uttrycker sig, är det lättare att navigera i tillvaron, att få perspektiv och förankring. Något som dagens rotlösa människa, som ofta flyttat omkring både inom och utom ett lands, en regions, en världsdels gränser, kan hitta trygghet, samhörighet och förankring i. kUltUrarvet kan användas för att utveckla kunskaper och förmågor som berikar livet och gör det möjligt att förhålla sig till den egna samtiden på nya sätt. Ett aktivt utbildnings- och bildningsarbete behövs för att ge var och en möjlighet att skapa egna, reflekterande förhållningssätt till samhällets kollektiva minnen och till de berättelser om ursprung och tillhörighet vi alla är omgivna av. Kulturarvet bär på dessa kollektiva minnen och är en rik resurs för bildning, kunskap och konstnärliga upplevelser. Enskildas personliga livshistorier är invävda i en gemensam historia och i kollektiva minnen av förgångna. Individer minns det privata men också det större sammanhanget. Gemensamma kulturarvsinstitutioner – arkiv, bibliotek, museer, m fl – bevarar och förklarar de kollektiva minnena så de kan föras vidare. Dessutom bär offentliga högtider, fester och ceremonier på kollektiva minnen och traditioner, som i sin tur utvecklas över tid. All tradition är förändring! mUseerna har en unik förmåga att förmedla kunskap till breda grupper i samhället. Genom sin stora räckvidd har museerna också en särskild möjlighet att realisera många av kulturarvets värden och bidra till olika historiebruk. Museerna fungerar som arenor för samtal där olika perspektiv på det förflutna och samtiden kan mötas. De gemensamma museerna samlar och bevarar samhällets minne, bygger upp, utvecklar och förmedlar denna kunskap. De fungerar som obundna och fristående aktörer där olika åsikter och ståndpunkter kan brytas mot varandra. Något som främjar det fria tänkandet, den dynamiska samhällsdebatten och allas lika värde. Lika status inför det förgångna och förhoppningsvis inför framtiden. ulrika meBuS, ByggnadSanTikVarie, gOTlandS muSeum nordens tidning nr 1 | 2017 29 FOTO: w.carTer/wikimedia cOmmOnS