Advokaten 1
•VÄRLDEN• Finland inför domstol i klimatstämning
Strax efter Aurorastämningen i Sverige drogs även den finländska regeringen inför rätta för sin klimatpolitik. 12 Det är Greenpeace och Finlands naturskyddsförbund som tillsammans lämnat in en stämningsansökan till Högsta förvaltningsdomstolen, för att den finländska staten inte följer sin egen klimatlag. Stämningen fokuserar på den finländska skogen och dess funktion som kolsänka. Finlands klimatarbete bygger i stor utsträckning på skogens förmåga att binda kol, så att det inte släpps ut i atmosfären. Men enligt de båda organisationerna stämmer inte längre beräkningarna om skogens positiva inverkan på klimatet. I stället har dagens markanvändning och det intensiva skogsbruket lett till ökade utsläpp. l ADVOKATER OCH SKATTEPLANERING Rapporteringskrav strider mot tystnadsplikten Advokater kan inte göras skyldiga att rapportera aggressiv skatteplanering till andra aktörer, eftersom det strider mot deras tystnadsplikt. Det framgår av ett förhandsavgörande från EU-domstolen. Enligt EU:s så kallade DAC 6direktiv är samtliga förmedlare som deltar i potentiellt aggressiva gränsöverskridande skatteplaneringsarrangemang skyldiga att rapportera arrangemangen till behöriga skattemyndigheter. Skyldigheten gäller även personer som tillhandahåller hjälp eller råd, eller – om inga sådana personer finns – skattebetalaren själv. Varje medlemsstat kan undanta förmedlare, om rapporteringsskyldigheten strider mot tystnadsplikten enligt nationell rätt. De förmedlare som undantas från rapporteringsskyldigheten är då skyldiga att underrätta andra förmedlare, eller skattebetalaren, om att de i stället måste rapportera till behöriga myndigheter. Den finländska skogen fungerar inte längre som den kolsänka man räknat med, menar miljöaktivister. eu-domstolen fick frågan om advokaters rapporteringsskyldighet från den belgiska författningsdomstolen, sedan den belgiska regionen Flandern införlivat direktivet genom ett Helsingforsgrupp hotas av stängning Det ryska justitiedepartementet begärde i december att en domstol skulle upplösa människorättsorganisationen Moskvas Helsingforsgrupp, rapporterar organisationen Human Rights Watch. Gruppen skapades 1976 i Sovjetunionen, till följd av Helsingsforsavtalet året innan. Helsingforsgruppen tvingades upphöra med sin verksamhet i början av 1980-talet, men återuppstod 1989. Enligt justitiedepartementet har Moskvas Helsingforsgrupp brutit mot de juridiska rättigheter som organisationen har, bland annat genom att vara registrerad i Moskva men också verka i andra städer. EU-domstolen sammanträder i stora förhandlingssalen i gamla Palaisbyggnaden i Luxemburg. dekret. Dekretet väckte reaktioner hos två advokatorganisationer, som menade att det är omöjligt för advokater att fullgöra skyldigheten att underrätta andra förmedlare utan att åsidosätta sin tystnadsplikt. Och EU-domstolen gav alltså advokatorganisationerna rätt. Enligt domstolen innebär rapporteringskravet ett ingrepp i rätten till respekt för kommunikationen mellan advokater och deras klienter som garanteras i artikel 7 i EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna. Underrättelseskyldigheten för advokater som är bundna av tystnadsplikt är dessutom inte nödvändig för att uppnå direktivets mål att förebygga risken för skatteflykt och skatteundandragande, konstaterar domstolen. Den rapporteringsFortsatt stopp för EU-pengar till Ungern EU-kommissionen fortsätter att stoppa utbetalningar från EU:s sammanhållningsfond till Ungern. Den 22 december meddelade kommissionen att landet inte kommer att få sina pengar förrän det lever upp till EU:s krav när det gäller rättsväsendets oberoende, HBTQ-rättigheter, den akademiska friheten och asylsystemet. Ungerns andel av sammanhållningsfonden är betydande, hela 22 miljarder euro. Pengarna ska användas till bland annat utbildning för barn med funktionsnedsättningar, järnvägssatsningar och bredbandsutbyggnad. ADVOKATEN # 1 2023 skyldighet som åligger andra förmedlare som inte omfattas av tystnadsplikt, eller skattebetalaren själv, säkerställer i princip att skattemyndigheten informeras. EU-domstolens beslut fattades i stor avdelning, alltså med 15 medverkande domare. sveriges advokatsamfund lade 2020 till ett nytt kapitel (kapitel 9) om advokatens tystnadsplikt i förhållande till lagstiftningens krav efter införandet av DAC 6-direktivet i samfundets väglednings-PM om advokatens tystnadsplikt (se Advokatsamfundets cirkulär nr 16/2020). EU-domstolens dom den 8 december 2022 i målet Orde van Vlaamse Balies m.fl. mot Vlaamse Regering (mål C-694/20) EU-domstolen vill ändra stadgar EU-domstolen vill minska sin arbetsbörda genom en ny möjlighet att hänskjuta vissa mål om förhandsavgörande till tribunalen. Det framgår av en begäran som domstolen i slutet av december skickade till Europeiska unionens råd och EU-parlamentet. Tribunalen har dubbelt så många domare som EU-domstolen, 54 domare jämfört med EU-domstolens 27, och en högre grad av specialisering. EU-domstolen föreslår också en utökad möjlighet till prövningstillståndsförfarande för vissa mål. FOTO: ISTOCK, LAURENT ANTONELLI