Advokaten 1
•REPORTAGE• • CV l Styrelseordförande, Mannheimer
Swartling, 2021 l Delägare, Mannheimer Swartling, 2009 l Advokat, Mannheimer Swartling, 2003–2008 l Biträdande jurist, Mannheimer Swartling, 2000–2003 l Bolagsjurist, Corechange Inc, 1999–2000 l Fiskalstjänstgöring, Svea hovrätt, 1997–1998 l Tingstjänstgöring, Sollentuna tingsrätt, 1995–1997 l Tf. universitetslektor i civil - rätt, Uppsala universitet, 1994–1995 Utbildning l Advokatexamen, New York State Bar, 2000 l LL.M., Harvard Law School, 1999 l Jur. kand., Uppsala universitet, 1993 17 • ökade, berättar hon. Dels för att hon vill vara med och vidareutveckla advokatkåren, dels för att alla typer av byråer ska vara representerade i styrelsen. Kanske är engagemanget också viktigare nu än det varit på länge, funderar Erica. – Jag tror att vi befinner oss i en tid när vi behöver fundera över advokatrollen. Hur ska vi upprätthålla vårt anseende brett i samhället? Hur ska vi hänga med i tiden så att vi är relevanta för klienterna, säger hon. Ett skäl att reflektera över vad en advokat är och ska vara är den senaste tidens intensiva medieintresse för olika etiska övertramp inom kåren. Erica är oroad av den bild som målas upp. – Det är väldigt allvarligt och måste tas på största allvar. Det kan ju gå snett för den bäste, men det får inte bli ett mönster med advokater som har hanterat klientärenden på ett sätt som inte är förenligt med vad yrket ska stå för. Då måste vi agera på det, fastslår Erica. Agerandet kan ta sig formen av utbildning och disciplinära insatser, men bygger också på vilka som antas i Advokatsamfundet. Ytterst handlar det om att upprätthålla förtroendet för advokatkåren, menar hon. En annan viktig fråga, som blivit tydlig för Erica genom styrelsearbetet i samfundet, är villkoren för brottmålsadvokaterna. – Det är jättetufft att vara brottmålsadvokat och leva på taxa. Det måste vara möjligt att leva på arbetet, och det måste finnas utrymme och tid att vägleda de unga juristerna man har hos sig, säger hon. ADVOKATEN # 1 2023 Samtidigt sticker Erica inte under stol med att Advokatsamfundet också måste ta hänsyn till affärsbyråernas situation. Och här är till exempel möjligheten att inhämta ett informerat samtycke från klienter där det annars skulle kunna föreligga konflikt något som borde utredas närmare. – Vi och andra byråer med stor transaktionsverksamhet konkurrerar med varandra, men de största konkurrenterna är faktiskt internationella byråer, som har helt andra förutsättningar att hantera konfliktfrågor. Vill man att de svenska byråerna ska vara konkurrenskraftiga även i de globala ärendena så tror jag definitivt att frågan om informerat samtycke är något man behöver titta på. l