Advokaten 1
•FOKUS• Jag förstår ju att det handlar om mångas
inkomst och att det är viktigt att man upp22 et fanns en tid då varje stad hade sina advokater, välkända av både domare och domstolssekreterare i den lokala tingsrätten. När ett mål kom in, och det behövdes en försvarare, lyfte domaren eller sekreteraren luren och ringde den advokat som kunde passa för just det uppdraget. Om han (för det var då oftast en han) hade tid och inte var jävig var saken klar. I dag är situationen en annan. I Advokatsamfundets matrikel finns närmare 1 500 advokater som uppger att de arbetar med brottmål. Till dessa kommer biträdande jurister på advokatbyråerna och andra jurister som också kan förordnas till vissa av uppdragen. Konkurrensen är med andra ord stenhård, inte minst i storstadsregionerna. Det har satt sina spår, bland annat har allt fler brottmålsadvokater börjat marknadsföra sig och sina tjänster. Reklamen avslutas ofta med en uppmaning till den som misstänks för brott att begära en viss advokat. Just det gör i dag också en rätt stor andel – omkring hälften – av alla misstänkta, enligt uppskattningar från domstolschefer. Men i alla de mål där tilltalade och målsägande inte har egna önskemål faller i stället ansvaret för att förordna lämpliga försvarare, målsägandebiträden och andra rättsliga biträden på domstolarna. Det är ett viktigt uppdrag, som många gånger också innebär mycket arbete och många frågor för domstolarna, visar det sig. Får påhoppp – Det är fascinerande, det här. Jag förstår ju att det handlar om mångas inkomst och att det är viktigt att man upplever att det går rätt till. Ändå var jag så förvånad i början av hur mycket tid vi fick lägga på att besvara … nästan påhopp från advokater. Jag kände att det här måste vi göra nåt åt, säger Catarina Barketorp, lagman vid Uppsala tingsrätt. ”Påhoppen” handlade alltså om vilka advokater som förordnades för olika uppdrag och om upplevda orättvisor när vissa fick uppdrag men inte andra. Ett annat problem, när Catarina Barketorp tog över som lagman i Uppsala för sju år sedan, var att domstolens handläggare, som rent praktiskt höll i förordnandena, bjöds på middagar och andra arrangemang av advokatbyråer på orten. – Jag sa att ”så kan vi inte hålla på, vi kan inte springa på sånt som de vi ger uppdrag till arrangerar. Det är absolut no no”, säger Catarina Barketorp, och tillägger att • VAD? • Många advokater har under de senaste åren kontaktat Advokatsamfundet och pekat på oklarheter i hur domstolar förordnar rättsliga biträden, och att det pågår stora förändringar på området. • HUR? • Advokatsamfundet genomförde en enkät om förordnadesystemet bland landets domstolar i början av 2022. Med utgångspunkt i den intervjuades fyra advokater och åtta domare vid tings- och förvaltningsrätter. Intervjuerna genomfördes huvudsakligen per telefon, men några svar lämnades via e-post. lever att det går rätt till. Ändå var jag så förvånad i början av hur mycket tid vi fick lägga på att besvara … nästan påhopp från advokater. catarina barketorp hon förstås inte kan veta säkert om sådant fortfarande förekommer utanför arbetstid. Uppsala tingsrätt satte inledningsvis hoppet till det system som Advokatsamfundet lanserade just år 2015, där advokater och biträdande jurister själva kunde anmäla intresse för olika domstolsförordnanden via personkorten i samfundets matrikel. Men för Catarina Barketorp blev dessa listor en besvikelse. Problemet var framför allt att en stor mängd advokater med verksamhet i andra delar av landet anmälde sig för uppdrag i Uppsala tingsrätt. – Men vi använde de där listorna så gott det gick. Lokala advokater började då begära ut att få se hur många förordnanden olika advokater hade fått. De jämförde med egna förordnanden och det ägnades oerhört mycket tid åt det här, för att bevisa vad advokaterna upplevde som någon sorts orättvisa, berättar Catarina Barketorp. Positiv respons Uppsala tingsrätt har numera gått över till ett eget, digitalt förordnandesystem, där advokater och andra jurister får anmäla direkt till tingsrätten vilka förordnanden de tar, för att sedan tilldelas förordnanden i turordning. Den som inte går att nå eller som tackar nej hamnar sist på listan igen, med undantag för den som tackat nej på grund av jäv. Tingsrätten är långt ifrån ensam om att skapa egna listor. I en enkät från Advokatsamfundet i februari 2022 uppgav 36 av landets 48 tingsrätter att de endast använde egna listor för förordnanden. 8 använde delvis egna listor och delvis Advokatsamfundets webbaserade listor, medan 2 förlitade sig helt på samfundets listor (läs mer om enkäten i faktaruta på s. 23). En av de domstolar som nyligen gått över till ett eget, digitalt förordnandesystem är Södertörns tingsrätt. Innan det nya systemet sjösattes den 1 september 2022 förde tingsrätten en dialog med försvarare, målsägandebiträden och åklagare. – Vi fick då övervägande positiv respons, berättar lagmannen Eva-Lena Norgren. Tingsrätten hade också kontakt med Advokatsamfundet, som, enligt Eva-Lena Norgren, delade bedömningen att ett digitalt förordnandesystem kunde ha många fördelar. Hittills är också Eva-Lena Norgren nöjd med hur systemet fungerat. Tingsrätten har gott om advokater och jurister. – En stor fördel med vårt nya förordnandesystem, som jag ser det, är att det blir transparent. Tidigare var det många advokater som lyfte behovet av att få ökad insyn i hur de fria förordnandena fördelades. Det kom också frågor om varför man inte hade fått fler förordnanden, säger Eva-Lena Norgren. Frågor kommer det fortfarande, konstaterar lagmannen. Men nu kan domstolen lättare visa hur fördelningen ser ut. Eftersom nästan 500 möjliga målsägandebiträden och nästan 400 möjliga offentliga försvarare ska dela på uppdragen i Södertörn kan det dock ta tid innan den som fått ett uppdrag får nästa. ADVOKATEN # 1 2023