Advokaten 1
•FOKUS• som ställs på ett advokatkontor, säger Da
vid Sommestad. Enligt Advokatsamfundets ska dock även mottagningskontor leva upp till kraven på kontorsorganisation (se faktaruta på s. 25). Men förutom de advokatetiska aspekterna pekar David Sommestad också på praktiska problem som kan uppstå när det startas mottagningskontor som huvudsakligen står tomma. – Åklagare skickar brev, och de kommer tillbaka för att det inte finns någon som tar emot posten. Eller poliser som ska lämna förundersökningar, men det är ingen där. Det blir förseningar i handläggningen, säger han. Samtidigt är långt ifrån alla mottagningskontor obemannade och öde. Kontoren har vuxit fram under en lång tid, och är ett naturligt redskap för advokater verksamma utanför storstäderna. Lina Staaf Stigsson är en av dem. Hon berättar att byrån sett flera skäl att skapa mottagningskontor. – En viktig anledning är att vår personal ska ha kortare resväg till jobbet. Vi är 14 anställda och har personal bosatt bland annat i Karlstad, Ekshärad, Borlänge och Leksand. Det ursprungliga ”huvudkontoret” i Mora är knappast ett huvudkontor längre, utan mer ett kunskapscenter där vi ser till att träffas regelbundet för att utbyta kunskap och för att känna byrågemenskap. Merparten av våra anställda delar sin tid mellan flera kontor, säger hon, och fortsätter: – En annan anledning är de stora geografiska avstånden mellan orterna i trakterna där vi är verksamma. Genom att ha kontor på fler ställen kan vi hjälpa till och serva klienterna så att de inte behöver åka flera timmar för att få träffa en advokat. Lina Staaf Stigsson ser dessutom mottagningskontoren som ett sätt att ”serva” glesbygden med i viss mån ämnesspecialiserade advokater. – Det känns viktigt för glesbygdens överlevnad överhuvudtaget, oavsett bransch, konstaterar hon. Viktigt ta ansvar Mottagningskontorens organisation är alltså en fråga som engagerar, kanske i synnerhet advokater på mindre orter. Men även domarna i Göteborg och Malmö känner väl till fenomenet. Göteborgs tingsrätt har redan i dag krav på huvudsaklig verksamhet i närheten av tingsrätten, närmare bestämt ska de som förordnas vara baserade inom tio mils radie från Göteborg. Och enligt lagmannen Göran Lundahl planeras inga förändringar i riktlinjerna, som han anser har löst ett stort problem för tingsrätten och för de personer som behöver biträden. – När vi hade systemet med mottagningskontor var det ganska många advokater verksamma i Stockholm som hade mottagningskontor i Göteborg. När vi förordnade dem kom de inte! De deltog inte vid polisförhör, de ville vara med på länk och de ville substituera, säger han. Nu är situationen bättre, anser Göran Lundahl, som samtidigt manar advokaterna att ta ansvar för de uppdrag de antar. – Den som tackar ja till ett uppdrag som offentlig för• ENKÄT • Planerar ni att ändra, eller har ni redan ändrat, i era riktlinjer för förordnanden efter JK:s beslut? – Vi tog fram nya riktlinjer med krav på primärkontor i domsagan som skulle ha trätt i kraft den 1 februari 2023. Direkt när JK hade meddelat sitt beslut antog vi dock justerade riktlinjer där vi i stället kräver att juristen har primärkontor eller mottagningskontor inom domsagan. Dessa riktlinjer träder, precis som de tidigare, i kraft den 1 februari 2023. Vi hoppas nu på ett klargörande från Advokatsamfundet om vad man enligt samfundets mening kan ställa för krav på ett mottagningskontor. Elisabet Wass Löfstedt, lagman vid Nyköpings tingsrätt – Vi kommer troligen att ändra våra riktlinjer till att stå mer i enlighet med JK:s uttalanden. Hur ändringen kommer att se ut mer i detalj kan jag inte i dagsläget ge besked om. Jag vill innan en ändring beslutas stämma av frågan med de tingsrätter som finns i regionen, det vill säga Borås, Uddevalla, Göteborg, Halmstad, Varberg och Vänersborg. Flera av dem tillämpar samma eller liknande riktlinjer som Alingsås gör i dag. Jörgen Nilsson, lagman vid Alingsås tingsrätt 27 Jag tror att många, framför allt i brottmålen, faktiskt har behov att träffa någon. Sitter de häktade så är det ju bara advokaten de får träffa, förutom polisen. Där finns en viktig social effekt och ett skäl att man ska ha nära till sin advokat. david sommestad svarare måste vara beredd att genomföra det uppdraget själv. Det är ett personligt uppdrag och det ska utföras på ett personligt sätt. Jag tycker inte att det är ett generellt jättestort problem, men det var ett problem som vi adresserade med nya riktlinjer, konstaterar han. Lagmannen i Uppsala, Catarina Barketorp, sänder ett liknade budskap till advokaterna. – Ta inte på er uppdrag som ni inte hinner med. Och känn er trygga med att vi gör så gott vi kan. Vi försöker bara fördela det här på bästa sätt vi kan. Vårt enda intresse är att en misstänkt ska få så bra försvar som möjligt, eller att ett brottsoffer ska få så bra stöd som möjligt av sitt målsägandebiträde, säger hon. Precis som flera av domarna lyfter också advokat Mikael Niklasson fram risken för att klienter drabbas när hans eller hennes biträde har sin huvudsakliga verksamhetsort långt från tingsrätten och klienten. – Sitter man i Malmö och det är ett enkelt mål så blir det inte lönsamt att träffa klienten en gång i Helsingborg på plats och kanske vara med i ett förhör i Helsingborg. I stället försöker advokaten kanske medverka vid förhör per telefon och träffa klienten via telefon eller video. Så avståndet minskar möjligheten till personlig kontakt mellan advokat och klient, säger han. Även David Sommestad i Nyköping ser liknande risker. Telefonförhör, uteblivna häktesbesök och substitution kan bli en konsekvens av att advokater har många uppdrag utspridda över Sverige, menar han. – Då har man gått ifrån vad det handlar om att vara advokat. Jag tror att många, framför allt i brottmålen, faktiskt har behov att träffa någon. Sitter de häktade så är det ju bara advokaten de får träffa, förutom polisen. Där finns en viktig social effekt och ett skäl att man ska ha nära till sin advokat, säger han, och tillägger att det också ofta finns oroliga släktingar och anhöriga till den som sitter häktad som vill träffa advokaten. l Hård konkurrens Göran Lundahl. ADVOKATEN # 1 2023 även i förvaltningsrätten – vänd! › FOTO: CARL JOHAN ERIKSON M.FL.