Advokaten 1
•FOKUS• › STOCKHOLMSADVOKATEN Rättssäkerhet vikti
gare än Förordnandet av rättsliga biträden bör inte främst handla om rättvisa mellan advokater, utan om klienternas rätt till kompetenta biträden. Det anser 30 advokat Sabina Saidi, som ser problem med att allt fler tingsrätter litar på listor och turordning när uppdragen fördelas. abina Saidi har arbetat med brottmål i över 15 år. Hon efterlyser hårdare krav på de advokater som förordnas till försvarare och målsägandebiträden, särskilt i stora och svåra brottmål. Flera av Stockholms tingsrätter har under de senaste åren gått över från att använda Advokatsamfundets listor till egna listsystem. Det senaste exemplet är en av landets mest brottmålstunga domstolar, Södertörns tingsrätt. Sedan den 1 september 2022 tillämpas där ett digitalt system, som automatiskt förordnar försvarare, målsägandebiträden och andra biträden i turordning. Sabina Saidi är kritisk mot systemet, eftersom det inte tar hänsyn till advokaternas erfarenhet och kompetens. – Vi brottmålsadvokater, som bara arbetar med brottmål, likställs med sådana som jobbar med helt annat och med helt oerfarna advokater. Vi ser varje dag exempel på att domstolarna förordnar oerfarna advokater för extremt allvarlig brottslighet. Men också att man förordnar personer som kanske har år i yrket, men inte jobbar med brottmål, säger hon. Lagmannen vid Södertörns tingsrätt, Eva-Lena Norgren, delar inte bilden att oerfarna advokater får allt för svåra uppdrag. – Det framgår av våra riktlinjer att i mål som avser allvarlig, ovanlig eller komplicerad brottslighet bör advokat med särskild erfarenhet inom området förordnas som offentlig försvarare, säger hon. Undantaget gäller exempelvis mål med frihetsberövande, mål som rör brott som har mer än två år i straffskalan, sexualbrottsmål och ekobrottmål. – För egen del tycker jag att våra riktlinjer beaktar viktiga undantag från den automatiska fördelningen av uppdrag. I stället för att förordna den som står näst på tur, väljer vi i sådana fall någon som uppfyller de särskilda erfarenhetskraven, säger Eva-Lena Norgren. Efterfrågades av advokater Men Sabina Saidi tycker inte att riktlinjerna verkar följas. Hon säger sig ha talat med domstolshandläggare som • SLUTSATS • Domstolarna försöker i tilltagande grad att ta egna grepp på hur biträden ska förordnas. Metoderna och villkoren som sätts upp varierar dock kraftigt. Bland advokaterna går uppfattningarna isär om hur biträden egentligen bör förordnas, och olika högst legitima intressen kommer i konflikt med varandra. S • ADVOKATSAMFUNDETS MERITMARKERINGAR Den ansvariga på tingsrätten som jag talat med uppger att det är personkännedom som gäller. Samtidigt uppger handläggarna att det nu är så många på listorna att personkännedom är en omöjlighet. sabina saidi • 2017 införde Advokatsamfundet, efter önskemål från domstolarna och från advokater, ett system med meritmarkeringar i domstolslistorna på samfundets webbplats. De första meritmarkeringarna var hattsymboler, som gavs till advokater och biträdande jurister för deltagande i vissa kurser. Hattsystemet fick kritik, bland annat för att det inte tog hänsyn till erfarenhet. En ny symbol – kugghjulet – lanserades därför i listorna under 2018. Genom att registrera sin erfarenhet inom olika områden kan en advokat nu få mellan ett och tre kugghjul som visas i domstolslistan. Meritregistreringen görs på heder och samvete och Advokatsamfundet bedriver tillsyn över systemet och gör kontroller. Kriterierna för att få kugghjul skiljer sig mellan olika uppdrag. För att en försvarare ska få tre kugghjul måste han eller hon till exempel ha minst sex års erfarenhet av uppdrag som försvarare och ha haft minst 300 huvudförhandlingar, varav 50 med frihetsberövad eller häktad klient. uppger att de har instruktioner att följa listorna och därför inte vågar frångå dem. Dessutom saknas det, enligt Sabina Saidi, tydliga kriterier för hur biträden egentligen utses, när tingsrätten frångår listorna. – Den ansvariga på tingsrätten som jag talat med uppger att det är personkännedom som gäller. Samtidigt uppger handläggarna att det nu är så många på listorna att personkännedom är en omöjlighet, och att de inte har någon information om personen som kommer upp på listan, inte ens vilket år hen blev advokat eller om hen har erfarenhet av brottmål, säger hon. Själv har Sabina Saidi sagt ifrån när en nybliven advokat på hennes byrå erbjöds ett förordnande i ett synnerligen grovt vapenbrott. Uppdraget gick då vidare till annan byrå. Omvänt har de fem delägarna på hennes byrå, som alla är specialiserade på brottmål sedan många år, under tiden med det nya listsystemet inte fått ett enda uppdrag där tingsrätten frångått listan, påpekar Sabina Saidi. Enligt Eva-Lena Norgren är förklaringen till att advokaterna får få mål dock framför allt den hårda konkurrensen om uppdragen. Förra året fick tingsrätten in omkring 9 200 brottmål. I en stor del av dessa hade ingen inte rätt att få ett offentligt biträde. I mål som rör allvarligare brottslighet har den misstänkte ofta önskemål om en specifik försvarare, förklarar hon. – I de målen som återstår använder vi förordnandesystemet. I listan över offentliga försvarare konkurrerar drygt 400 advokater om förordnandeuppdragen. En konsekvens kan bli att vissa advokater upplever sig inte få tillräckligt många uppdrag, säger Eva-Lena Norgren. ADVOKATEN # 1 2023