Advokaten 1
•ESSÄ• ta ändå. Eftersom nästan alla andra agerar
som om det perversa vore normalt, blir barbariet det nya normala. Visst fanns det undantag även i Nazityskland. Modiga människor som likt den tyske advokaten Franz Kaufmann fick plikta med sitt liv för sina protester mot behandlingen av judarna under Förintelsen. Problemet är emellertid att allt för få av oss är födda till hjältar. Vi vill bara ha ett så bra liv som möjligt för oss och våra familjer och sluter därför upp bakom ett allt mer barbariskt system och blir allt likgiltigare inför grymheterna så länge vi själva inte blir drabbade. I stället för att kritisera och protestera, vill vi rationalisera och försvara vårt beteende. Om alla i stället reagerade mot ett samhälle som höll på att moraliskt förvridas, skulle perversionen aldrig kunna genomföras. så vad kan vi göra för att undvika att passiviseras till likgiltiga bödlar, effektiva byråkrater av ett perverst system? Victoria J. Barnett2 visar på det goda exemplet. Hur ibland enstaka individer under Förintelsen lyckades så ett frö av förnuft och frihet som kunde väcka en hel by. En sådan sak som att vara den första i grannskapet som vågar skydda en flykting kan visa övriga medborgare att det faktiskt finns motstånd mot systemet. Sådant individuellt mod kan kanske ha avgörande betydelse. Att någon vågar visa på ett alternativ till att blint följa ett perverst system. Människan har föga förvånande inte genomgått någon allmän förändring i våra personligheter sedan Förintelsen. Som verkligheten visar medverkar byråkrater, poliser och jurister till fullo för att genomföra regimernas barbariska system i dagens Kina, Kuba, Nordkorea och Ryssland med flera stater. Men till skillnad från människorna i nyssnämnda länder har vi i den fria världen fortfarande ett val. Vi kan välja att lära oss av historien och nutiden för att undvika att bli verktyg i terrorstatens tjänst. Även om historien inte är någon handbok för hur vi ska agera, kan ändå några viktiga ledtrådar hittas för den som orkar skåda i backspegeln. För det första tycks det vara av stor vikt att vi hela tiden är på vår vakt när det gäller att försvara grundläggande värden, exempelvis människors lika värde, demokrati, fri åsiktsbildning och rättssäkerhet. Så fort politiker och opinion driver mot en förflackning av grundläggande värden måste var och en av oss personligen våga ta strid, våga gå emot. När klåfingriga politiker vill börja tänja på människors lika värde, exempelvis på grund av etnicitet, religion eller kulturell bakgrund, är det dags att snabbt reagera. I annat fall riskerar vi att snabbare än vi trott vara möjligt falla ned i samma mörker som under Förintelsen. Som i Srebrenica. Som i Rwanda. Som behandlingen av uigurer i dagens Kina. Som Rysslands mördande av civila ukrainare. Den tyskfödde amerikanske juristen Thomas Franck påstås ha sagt ungefärligen följande: ”Vad är då den adekvata rollen för en jurist? Förvisso är det att stå upp för rättsstaten. Vad det innebär är uppenbart: När politiska beslutsfattare tror att det är till samhällets omedelbara fördel att kringgå lagen måste juristen tala om de långsiktiga kostnaderna. När politikerna försöADVOKATEN # 1 2023 ” När klåfingriga politiker vill börja tänja på människors lika värde, exempelvis på grund av etnicitet, religion eller kulturell bakgrund, är det dags att snabbt reagera. 2 Bystanders. Conscience and Complicity During the Holocaust, Victoria J. Barnett, Greenwood Press, 1999 ker vränga lagen måste juristen vidhålla att de brutit mot den. När en fraktion försöker använda makten för att undergräva rättsstaten måste juristen försvara densamma och då också ta viss risk vad den personliga karriären och säkerheten anbelangar. När de mäktiga är frestade att förkasta lagen måste juristen ställa frågan om vi en dag, när vår allmakt försvagas, inte kommer att behöva lagen. Jurister som gör så kan rentav komma att betecknas som förrädare. Men de som inte gör så förråder sitt kall.” jag har inget recept för att göra samhället immunt mot att gå i totalitär eller auktoritär riktning. Men eftersom jag tror att det är viktigt att åtminstone försöka dra lärdom av historien, menar jag att det är viktigt att alla vi som har en roll inom rättsstaten tidigt gör våra röster hörda när politikerna vill dra oss åt fel håll. Ett konkret nutida exempel är att det finns svenska politiker som menar att offentligt anställda människor ska kunna straffas om de inte anger till exempel papperslösa människor. Skulle en sådan lag komma att instiftas menar jag att vi, människor i civilsamhället, har en personlig skyldighet att, med risk för vår egen karriär, vägra att tillämpa en sådan lag. Den av oss som vågar måste visa alla andra att ett fönster till anständigheten ännu är öppet. Andra människor kommer att följa. Ett sådant ställningstagande är inte lätt – men nödvändigt. Att försvara människors lika värde och rättsstaten är värt stora uppoffringar. michael pålsson Advokat 35