Advokaten 1
•PRAKTISK JURIDIK• Förebyggande av korruption och
Det förebyggande arbetet mot korruption och annat maktmissbruk är ett engagerande och professionellt krävande uppdrag för den advokatbyrå som vill bistå företag i deras förebyggande insatser. I artikeln beskrivs vad som ofta är kännetecknande för en korrupt kultur och det ges även handfasta råd för korruptionsbekämpning och det förebyggande arbetet. F 36 örebyggande åtgärder handlar om att bygga integritet medan bestraffning och andra sanktioner handlar om övervakning. De två typerna av åtgärder samverkar dock så till vida som bestraffande åtgärder vanligen har avskräckande och därmed förebyggande verkan. Det finns två övergripande strategier för korruptionsbekämpningen som båda kan motivera förebyggande åtgärder. Den ena bygger på teorin om det kollektiva handlandet (”collective action”) som innebär att alla företag inom en bransch skulle tjäna på en överenskommelse sinsemellan att inte agera korrupt fastän vart och ett har ett incitament att lämna mutor för att få affärsmässiga fördelar. Läkemedels- och samhällsbyggarbranscherna har båda en sådan självreglering, av vilka den förstnämnda har haft ett mycket gott resultat. Den andra teorin bygger på ”principal–agent-problemet”. Den tar sikte på relationen mellan en person som är arbets- eller uppdragstagare (agenten) och handlar i strid med sin arbets- respektive uppdragsgivares (principals) intressen. Det otillbörliga ligger i det förhållandet att agenten gynnar sig själv i maskopi Claes Sandgren, seniorprofessor vid Stockholm Centre for Commercial Law, Stockholms universitet, aktuell med boken ”Korruption, intressekonflikter, maktmissbruk och maktfullkomlighet”. med en tredje part, till exempel en leverantör som får en fördel, normalt till nackdel för principalen. Det förebyggande arbetet kan då vara inriktat på att skapa en kultur inom företaget som motverkar ett korrupt beteende. Men det förekommer också att principalen uppmuntrar ett korrupt beteende, därför att det gynnar företagets affärer. Även då handlar det om att förbättra företagskulturen, en uppgift som kan vara än svårare eftersom företagsledningen själv är en del av problemet. Den senare teorin är särskilt styrande för åtgärder på företagsnivån men alla företag har ett intresse av att deras branscher är så fria från korruption som möjligt eftersom de förlorar i det långa loppet på att mutor brukas som konkurrensmedel. En utbredd korruption är dessutom skadlig för samhällsekonomin och för tilliten i samhället. oavsett teori finns det dock några principer för i stort sett all korruptionsbekämpning, inklusive det förebyggande arbetet: l En fortlöpande riskanalys bör vara utgångspunkt för bekämpningen. ADVOKATEN # 1 2023 l Det krävs ett långsiktigt arbete för att bryta med den korrupta kultur som råder såväl inom en bransch som inom ett företag. l Ett företags risker är mer eller mindre specifika vad gäller kontexten, rättsliga, landspecifika och branschspecifika risker med flera. l Både givande och tagande av mutor bör ingå i ett företags bekämpning av korruption. l Företagsledningen har ansvar för bekämpningen men inte sällan krävs att externa rådgivare kopplas in, särskilt om ledningen bejakar mutbrott eller annat maktmissbruk. Kulturen inom ett företag, eller en hel bransch, är i många fall det största hindret för bekämpningen av korruption och annat maktmissbruk. Det finns en rad faktorer som är tecken på en korrupt kultur och därför manar till vaksamhet: en enhets ovilja att dela information med andra i företaget; konsensuskultur; motvilja inom en enhet mot att tala om risker; obenägenhet att ifrågasätta vissa personer; långtgående självständighet och slutenhet för vissa enheter; förekomsten av subkulturer; negligering av formella beslut med mera. Nätverk, informella regler och FOTO: STAFFAN WESTERLUND