Tidningen Energi 1
Nyheter I Borlänge hänger kraftvärmen löst I Borl
änge ser man nu över sitt framtida produktions system och bidraget till kraftnätets effektbalans hänger löst. Det är högst osäkert om det kommer att byggas ny kraftvärme i Dalarna. Borlänge Energi och Falu Energi & Vatten har börjat skissa på hur regionens energiproduktion ska se ut framöver. För tre år sedan invigdes en gemensam fjärrvärmeledning, och inom överskådlig tid måste kraftvärmen uppgraderas. Eller läggas ner. – Nästa gång vi bygger en ny produktionsanläggning kommer vi att göra det gemensamt, men ser vi strikt ekonomiskt på det så är det inte självklart att det blir ny kraftvärme, säger Lars Larsson, vd på Borlänge Energi. – Då försvinner också möjligLars Larsson. heten att producera el, och effektbristen förstärks. Elproduktionen drabbas Tillsammans har Borlänge och Falun tre kraftvärmeverk. Nu behöver värmekapaciteten höjas och skulle energibolagen besluta sig för att inte bygga ny kraftvärme så är det elnätet som tar stryk. Värmekunderna märker ingen skillnad på avfallsvärme, spillvärme från industrin eller flis utan kraft. – Poängen är att vi klarar oss fint utan kraftvärme men det gör inte elnätet, säger Lars Larsson. – Hotet om bristande effekt skulle minska om elsystemet integrerades mer med fjärrvärme, och väderoberoende elproduktion som kraftvärme. Ansvaret för ett sådant system26 Tidningen ENERGI Nr 2 2018 perspektiv måste ligga på myndigheterna och energipolitiken, menar Lars Larsson. Det krävs en ny syn på energisystemen, en ny systemsyn. – Det här är en fråga beslutsfattarna nu måste ta på stort allvar. Det går inte att säga tydligare. Fjärrvärmen är en stor resurs för elsystemet som vi inte utnyttjar. Det är helt enkelt slöseri med naturresurser. Det finns ingen logik i hur effektutmaningen hittills har hanterats från ansvarigt håll, tycker Lars Larsson. Enligt Energiöverenskommelsen ska kärnkraften vara avvecklad 2040, som innebär att stabil effektbalans försvinner. Samtidigt byggs intermittent energiproduktion upp med hjälp av stödsystem, som ökar obalansen. Vindkraft har elcertifikat till 2030. Myndigheternas stödsystem går därför åt helt fel håll, enligt Larsson. Obalansen ökar Också Svenska kraftnät varnar för ett elnät i ökande obalans. I Systemutvecklingsplan 2018 – 2027 beskrivs ett referensscenario med mycket stora prissvängningar på grund av ökande effektbrist. Man ritar upp ett 2040 som kan kräva uppåt 2 600 MW i reserveffekt, en häpnadsväckande siffra när man vet att årets upphandling ligger på 747 MW. Det är självklart ren science fiction, erkänner Svenska kraftnät. Niclas Damsgaard, chef för marknads och systemutveckling, poängterar att scenariot visar var vi kan hamna om inget görs. Det betyder inte att man kan sluta oroa sig. Behovet av flexibla resurser vill oavsett scenario vara mycket stort, dock ”oklart vilken resurs detta kommer att vara”. Enligt Svenska kraftnäts systemutvecklingsplan är det allvarligt att ”Fjärrvärmen är en stor resurs för e lsystemet som vi inte utnyttjar. Det är helt e nkelt slöseri med naturresurser. ” framtida investeringar påverkas negativt av ”en generell osäkerhet kring den framtida utvecklingen”. Trots periodvis mycket höga elpriser så kommer årsmedelpriserna ändå inte att bli tillräckligt höga för att motivera investerare att ta beslut om ny produktion. Stor osäkerhet Om det var spiken i kistan för ny kraftvärme i Dalarna ska vara osagt, men det är den verklighet man nu ser komma allt närmare, enligt Lars Larsson. – Så det är högst osäkert om vi kommer att investera i kraftvärme. Och elnätet överlever om det bara är vi som är nervösa, men faktum är att det finns många kraftvärmeverk som behöver bytas ut framöver. Om kraftvärmen fasas ut i stor skala de kommande tjugo åren får det oanade tekniska konsekvenser för elsystemet. – Vi skulle heller vilja ha ett scenario där det är självklart att bygga ut kraftvärme, säger Lars Larsson. – Själva behöver vi ta beslut om en ny produktionsanläggning inom något år kanske. Det är ingen kris, men det tar tid att bygga så för oss är det här mycket verklighetsnära frågor.