Tidningen Energi 1
Hans-Olof utvecklade tekniken i sin egen villa FÖ
RNYBART Huset är som ett Sverige i miniatyr när det gäller att klara energi- och effektbehov. Detta görs med hjälp av solel som kan lagras som vätgas samt ett elbatteri som är en nyckelkomponent i systemet både för effekt och korttidslagring av energi. Tekniken och systemet bygger på en system lösning som teknikern och entreprenören HansOlof Nilsson har utvecklat. Sedan år 2015 försörjs hans nybyggda 504 kvadrat meter stora hus med 100 procent solenergi året om. Tekniskt innehåller systemet följande delar: solceller, elbatteri, elektrolysör, vätgasbehållare, bränslecell och ett styrsystem. Det är också möjligt att ha en luft/ luftvärmepump eller annan typ av värmepump i lösningen, beroende på vilka förutsättningar som finns. I HansOlof Nilssons hus finns också en bergvärmepump och ett termiskt värmelager. Årstidsbehovet bestämmer Solcellernas yta dimensioneras efter årstidsbehovet, vilket gör att det behövs fler solceller än vid en normal installation. Elbatteriet sköter korttidslagringen av el nattetid eller vid lite kyliga mulna dagar. Vätgas produceras när det finns el i överskott. Det sker i en så kallad elektrolysör som spjälkar vatten till vät och syrgas. Vätgasen lagras i trycksatta tankar och syrgas leds ut i atmosfären. I Skellefteåhuset finns 165 vätgasbehållare som klarar en lagring på cirka 4 900 kWh. I första hand produceras solcellerna för husets elbehov och därefter för elbatteriet. Vintertid när elbatteriet är tömt går bränslecellen igång och laddar batteriet och producerar både el och värme till huset. En nyckelkomponent i systemet är elbatteriet som alltid måste Hans-Olof Nilssons energilösning har väckt stort intresse. Här berättar han för en av de hittills 2 300 besökarna hur han gjort sitt eget hus självförsörjt med driftel, värme och transportenergi. FOTO: KNUT-OLAV TVEIT vara laddat. I sommarfallet laddas det av solcellerna och vintertid av bränslecellen. Huset är som ett Sverige i miniatyr där både effekt och energibehovet måste klaras. Effekten står elbatteriet för som är på 18 kW, vilket räcker till för nästan alla hus. Behövs mer effekt är det bara att byta batteri. Även klara kall vinter Energimässigt måste det finnas marginaler så att huset klarar en ”vargavinter”. Lagret av vätgas och solcellsytan måste därför dimensioneras så att tillräckligt med vätgas kan produceras och sedan lagras i behållarna. – Hela systemet är gjort med standardkomponenter. Exempel på en standardkomponent är bränslecellen på 5 kW som kommer från företaget Powercell, berättar HansOlof Nilsson. – Idag är tekniken lite kostsam för ett enskilt hus, men om flera hus delar på lösningen kan man räkna hem en investering. En komplett anläggning för tio energiberoende nybyggda småhus, som försörjs via ett mikronät för el, handlar om storleksordningen 500 000 kr per hus. – På sikt när det handlar om större volymer kommer också kostnaderna att sjunka. Det är inte bara Skellefteå Kraft som satsar på tekniken. I Vårgårda pågår ett projekt med sex flerbostadshus som ska bli frikopplade från elnätet. Vätsgasmack I Mariestad handlar det om en offgrid vätgasmack där det ska vara möjligt att tanka vätgas direkt från solel. Ett annat projekt i Mariestad handlar om förskolor. – Det går ju lika bra att producera vätgas direkt från solceller eller vindkraft som kan användas i bilar. Ekonomin ser väldigt intressant ut för den här typen av lösningar. Intresset för HansOlof Nilssons energi hus har varit jättestort. Han har tagit emot över 2 300 självinbjudna besök sedan sommaren 2015. STAFFAN BENGTSSON Nr 2 2018 Tidningen ENERGI 57