Kulturrådets årsredovisning 2016 1
FÖRORD År 2016 firade den svenska tryckfrihetsför
ordningen 250 år. Grundläggande rättigheter som yttrandefrihet och allas lika värde fick ytterligare fokus i en samhällsdebatt som präglades av politisk oro, flyktingströmmar och en allt skarpare diskussion om gränser – mellan stater och mellan människor. Utgångspunkten för den nationella kulturpolitiken är allas lika rättigheter att uttrycka sig, att ta del av kultur samt att konsten och kulturen ska stå fri. Kulturrådets årsredovisning visar på bredden och komplexiteten i myndighetens uppdrag och genom siffrorna skymtar också den svåra och viktiga processen att bedöma vilka projekt och verksamheter som ska få del av de statliga medlen. Ett stort antal experter medverkar i bedömningen av ansökningarna och Kulturrådet är i kontinuerlig dialog med andra organisationer av betydelse för svenskt kulturliv, från myndigheter, regioner och kommuner till konstnärsorganisationer, civilsamhälle och utövare. Dialogen ger goda möjligheter att flytta fram positionerna inom viktiga jämlikhetsfrågor, som ökad öppenhet och mångfald i kulturlivet avseende hbtq-frågor, tillgänglighet till kultur för personer med funktionsnedsättning och främjande av de nationella minoriteternas kulturverksamhet. Utöver öppenhet, tillgänglighet och mångfald har Kulturrådet fokus på jämställdhet. Ett exempel är att Kulturrådet tillsammans med Statens musikverk har i uppdrag att verka för en mer jämställd repertoar bland svenska orkestrar. Under 2016 ser vi en jämställd fördelning av bidraget till samverkan med komponister. Under året fördelade Kulturrådet drygt 2,1 miljarder kronor till konstnärlig och kulturell verksamhet. Av 7 401 inkomna ansökningar beviljades 3 591. Den största andelen medel fördelas som verksamhetsbidrag till regional kulturverksamhet inom ramen för Kultursamverkansmodellen. De bidrag som fördelas till det fria kulturlivet är avsevärt lägre, men betydelsen för mångfald och konstnärlig utveckling är desto större. Inom flera konstområden, exempelvis inom dansen och den samtida cirkusen, är den fria sektorn helt avgörande för konstområdets utveckling. Det nya bidraget Kreativa platser inleddes med en omfattande dialog med strategiskt viktiga organisationer. Informationsträffar genomfördes runt om i landet i samråd med regioner, landsting och olika typer av organisationer. Bidraget väckte stort intresse med 204 ansökningar redan det första året, varav 27 projekt beviljades. Syftet är att driva kulturverksamheter i bostadsområden utifrån de boendes behov och genom samverkan med lokala aktörer. Projekten kommer att bedrivas i partnerskap mellan flera aktörer, ofta mindre föreningar i samarbete med en etablerad kulturinstitution. Under året hade Kulturrådet ett tillfälligt regeringsuppdrag att fördela medel till biblioteksverksamhet för nyanlända och asylsökande. Bidraget synliggjorde den viktiga roll som biblioteken spelar för ett inkluderande kulturliv. För första gången fördelades statsbidrag till musik- och kulturskolor, med syfte att nå fler barn och unga, bredda utbudet av konstnärliga uttryck och göra kulturskolan mer jämlik. Sammanlagt 97 miljoner kronor fördelades till 178 kommuner. Kulturrådet prioriterade bland annat ansökningar som ger barn och unga med funktionsnedsättning möjlighet att delta i verksamheten. Liksom tidigare år bidrar Kulturrådet till internationella utbyten och samarbeten. En större konferens arrangerades för översättare av svensk litteratur och dramatik. I samarbete med Tillväxtverket initierades ett nytt stöd för att främja internationell spridning av litteratur, scenkonst och bild- och formkonst. I dialog med kulturlivets många företrädare söker Kulturrådet bidra till ett jämlikt kulturliv som präglas av, kvalitet, konstnärlig förnyelse och mångfald och där fler erfarenheter och berättelser formuleras och når ut. Ulrika Stuart Hamilton, styrelseordförande Kulturrådet Staffan Forssell, generaldirektör Kulturrådet