Kulturrådets årsredovisning 2016 1
Kulturrådets årsredovisning 2016 ningar. Dessutom
kan kulturens roll och betydelse för målgruppen stärkas genom att myndigheter agerar tillsammans och kompletterar varandra. En samverkanspart inom civilsamhället är Kulturskolerådet. Kulturrådet har medverkat såväl på Kulturskolerådets rikskonferens som på den nordiska musik- och kulturskolekonferensen. Kulturrådets utåtriktade verksamhet som berör barn och unga inom de olika konstområdena beskrivs under respektive avsnitt. 3.6.2. Skapande skola Kulturrådet fördelade cirka 183 tkr för Skapande skola-insatser 2016. Ansökningarna omfattade 885 243 elever i grundskola och förskoleklass. Tabell 20 visar att det sökta beloppet och antalet elever som omfattas av insatserna fortsatte att stiga, vilket gör att det genomsnittliga bidraget per elev sjönk. Noterbart är också att en mycket hög andel kommuner (94 procent) sökt och beviljats bidrag inom Skapande skola. Tabell 20. Ansökningar och beviljade bidrag till Skapande skola 2014–2016 2016 Beviljade ansökningar (antal) – varav skapande förskola Beviljade kommuner (antal) Beviljade fristående skolor/statliga skolor (antal) Sökt belopp (tkr) Beviljat belopp (tkr) – varav beviljat belopp skapande förskola Elever som planeras ta del av aktiviteterna (antal) Genomsnittligt bidrag per elev (kr) 419 20 273 120/2 288 238 183 499 12 254 885 243 207 2015 422 18 273 128/0 282 738 189 930 10 290 830 780 229 2014 376 - 259 103/1 261 948 181 195 - 773 381 234 Insatser som ger möjlighet till nya kontaktytor mellan barn som talar olika språk och förståelse för olika kulturer har prioriterats i bidragsgivningen, inte minst för att skolorna har tagit emot många nyanlända barn de senaste åren, och kulturella och konstnärliga upplevelser kan vara en väg till såväl måluppfyllelse som integration och personlig utveckling för enskilda elever. Vid bidragsgivningen har Kulturrådet tagit hänsyn till att många mindre orter i till exempel landsbygden eller skärgården kan ha långt till den professionella kulturen. Där är behovet av medel till reskostnader av stor vikt för att eleverna ska få ta del av kultur. Under året publicerades en fördjupad utvärdering av Skapande skola.2 Uppdraget var att för Myndigheten för kulturanalys räkning studera om kommunerna har minskat sina egna åtaganden efter det att Skapande skola infördes 2008. Utvärderingen visar att så inte är fallet utan att de egna resurserna snarare har ökat något. Det gäller även kommunala musik- och kulturskolor. En annan fråga var om offentliga institutioner och offentligt stödda verksamheter har en konkurrensfördel inom Skapande skola jämfört med andra typer av kulturaktörer. Enligt rapporten har Skapande skola inte snedvridit konkurrensen på de privata aktörernas bekostnad. Offentliga institutioner har inte fått företräde framför privata aktörer. Utredarna konstaterade att kommunala och regionala medel ofta använts för att köpa in scenkonstföreställningar, medan Skapande skola-medel använts till aktiviteter där elevernas eget deltagande sätts i fokus. Kulturrådet bedömer att bidragsfördelningen till Skapande skola bidragit till att barn och unga i grundskola och förskoleklass fått möta professionella kulturaktörer under sin tid i skolan. Bidraget har haft en god geografisk spridning eftersom det har beviljats till 94 procent av alla kommuner i landet. Besluten medverkar även till att konstnärliga och kulturella uttryck långsiktigt integreras i skolan. Skapande förskola För andra året i rad fördelade Kulturrådet 2016 medel till 20 utvalda små kommuner där tillgången till professionell kultur bedöms vara låg. Medlen har i enlighet med uppdraget använts till scen2. Lindqvist, Katja och Blomgren, Roger. 2016. Fördjupad utvärdering av statsbidraget Skapande skola. Lund. 30 (64)