Kulturrådets årsredovisning 2016 1
Kulturrådets årsredovisning 2016 konstturnéer för
förskolebarn i åldern 3–5 år, och sammanlagt omfattades 5 700 barn. Bidraget finansierar även att förskolans personal får handledning av de turnerande grupperna och det kommer att spelas öppna familjeföreställningar på berörda orter. Under 2016 kartlade Kulturrådet den professionella kulturen i förskolan3 . Kartläggningen byggde på en kvantitativ och en kvalitativ studie och syftet var att ge kunskap och underlag för ett eventuellt framtida bidragssystem för kultur i förskolan. Kartläggningen visade att förskolan har goda möjligheter att ta in professionell kultur i verksamheten. Samtidigt finns en rad utmaningar av främst ekonomisk, praktisk och organisatorisk art. Förutsättningarna skiljer sig åt över landet och förskolebarnen får i dag ta del av professionell kultur i mycket varierande omfattning. 3.6.3. Musik- och kulturskolorna Totalt 97 mnkr fördelades 2016 till 178 kommuner för verksamhet inom musik- och kulturskolorna. Bidraget syftar till att göra verksamheten mer jämlik och att förbättra möjligheterna för barn och unga att delta. Totalt inkom 190 ansökningar som tillsammans sökte cirka 223 mnkr. Kommunens ekonomiska förutsättningar påverkade fördelningen av bidraget i linje med bidragsförordningen. Det sökta beloppet var mer än dubbelt så stort som de tillgängliga medlen, och därför prioriterade Kulturrådet insatser som gav möjlighet för fler barn och unga att få ta del av musik- och kulturskolans verksamhet. Musik- och kulturskolorna har beviljats stöd för att nå målgrupper av barn som i dag inte tar del av kulturskolans verksamhet genom att bredda eller förnya kulturskolans utbud, arbetssätt, samarbetsparter eller arenor. Insatserna ska vara avgiftsfria eller ha en lägre elevavgift. Kulturrådet har prioriterat ansökningar som syftar till att försöka bryta könssegregeringen vad gäller olika uttrycksformer och att ge barn och unga med funktionsnedsättningar möjlighet att delta i verksamheten. Kulturrådet bedömer att detta gör verksamheten mer jämlik. 3.6.4. Målgruppsanalys för 13–25-åringar Kulturrådet undersökte 2016 två bidragsformer för att analysera målgruppen 13–25 år. Läs- och litteraturfrämjande insatser samt Kreativa platser som är en del av Äga rum valdes. Urvalet gjordes utifrån att dessa bidragsformer särskilt redovisade metoder för ungas delaktighet i projekten. Läs- och litteraturfrämjande insatser Tabell 21. Huvudsaklig målgrupp för bidrag till läs- och litteraturfrämjande insatser 2015–2016 Läs- och litteraturfrämjande 2016 2015 0–12 år 30 % 31 % 13–18 år 18 % 21 % 19–25 år 9 % 6 % 26 år– 44 % 42 % Utifrån 198 inkomna ansökningar beviljades 107 för olika projekt om läs- och litteraturfrämjande. Av dessa vände sig 28 (27 procent) till 13–25-åringar som huvudsaklig målgrupp. Projekten har en jämn könsfördelning men en del projekt vände sig särskilt till pojkar med läsfrämjande insatser. Majoriteten av de beviljade projekten för målgruppen 13–25 år genomförs i storstadsområden. Flera av projekten handlar om att nå ut till unga genom att fördjupa och stärka läsningen för målgruppen via digitala medier och att använda sig av metoder som bygger på delaktighet där deltagarna själva presenterar noveller, bloggar, scenpoesi med mera. För målgruppen 13–25 år finns också flera projekt inom poesi med bland annat skrivarverkstäder, mångspråkig mötesplats samt seriefestivaler för att uppmärksamma en viktig litteraturform med enkel utrustning. Inom målgruppen verkar också landets olika litteraturcentrum, som är en kreativ plattform för bland annat fristadsförfattare samt asylsökande och exilförfattare. Flera initiativ handlar om att nå unga som kan flera språk och som inte har svenska som modersmål. Utmärkande är också projekt som vill utveckla metoder för möten med författare, exempelvis att få möta författare på andra arenor än i skolmiljö, till exempel på fotbollsplanen. Utifrån 3. Kultur på barnens villkor. En kartläggning av professionell kultur i förskolan. December 2016 31 (64)