Kulturrådets årsredovisning 2016 1
Kulturrådets årsredovisning 2016 Under 2016 har K
ulturrådet och Tillväxtverket initierat ett nytt stöd till kulturexport för att främja internationalisering av mellanledets aktörer (exempelvis agenter och producenter). Kulturrådet administrerar totalt 1 mnkr från Tillväxtverket och stödet har gett nya möjligheter att verka för internationell spridning av svensk konst och kultur. Inom scenkonstområdet har 22 aktörer beviljats stöd för att delta på internationella mötesplatser. Inom litteraturområdet har 13 aktörer beviljats stöd till resor, mässdeltagande och provöversättningar. Totalt 12 bild- och formkonstaktörer har beviljats stöd, vilket har bidragit till att svenska konstgallerier och andra utställningsarrangörer har kunnat delta i internationella sammanhang. Svensk konst, form och konsthantverk har på så sätt kunnat exporteras och synliggöras. Vi bedömer att stödet fungerar som ett bra komplement till befintliga stöd inom områdena. Kulturrådet ingår även i två Team Sweden-grupper som ligger under Utrikesdepartementets Exportstrategi för Sverige. De två grupperna fokuserar på internationaliseringen av Sverige och svenska kreativa näringar, där den ena fokuserar på globala möten i Sverige och den andra på internationalisering av kulturella och kreativa näringar som ett led i att stärka Sverigebilden i utlandet. För att bidra till att öka internationellt och interkulturellt utbyte och samverkan inom hela kulturområdet samlade Kulturrådet 2016 nationella och nordiska bidragsgivare inom kulturområdet och bjöd in till en informationskväll om internationella stöd. Cirka 200 personer deltog och fick information om möjligheterna att söka stöd för internationella projekt och exempel på genomförda projekt. 3.8.2. Unesco Kulturrådet är nationell kontaktpunkt för Unescos konvention om skydd för och främjande av mångfalden av kulturyttringar (2005-konventionen). Inom ramen för uppdraget ingår exempelvis att informera om konventionen, vilket vi har gjort i olika sammanhang under året. Bland annat genomfördes ett rundabordssamtal med regionala kulturchefer inom kultursamverkansmodellen om 2005-konventionen och Agenda 2030. I september medverkade Kulturrådet dessutom vid en nationell omställningskonferens i Falun, där vi höll ett anförande om konventionen och om kulturens roll i Agenda 2030. I maj arrangerade Kulturrådet en konferens i samarbete med Svenska Unescorådet, Riksteatern och Historiska museet för att uppmärksamma konventionen. Konferensen hade fokus på konventionens innehåll och betydelse samt på frågeställningar relaterade till konstnärlig frihet och yttrandefrihet. Den 12–15 december 2016 representerade Kulturrådet Sverige vid Unescos regeringskommitté för skydd för och främjande av mångfalden av kulturyttringar. I maj 2016 rapporterade Kulturrådet ett regeringsuppdrag gällande myndighetens erfarenheter av arbetet i regeringskommittén och hur dessa erfarenheter kan användas i framtida arbete. De olika aktiviteter som Kulturrådet genomför inom ramen för arbetet med konventionen är exempel på hur myndigheten i internationella sammanhang främjar kulturens roll för yttrandefrihet och demokratisering och verkar för synergier mellan kulturpolitiska och biståndspolitiska insatser. På World Press Freedom Day den 2 maj arrangerade Kulturrådet konferensen Re-shaping Cultural Policies for Development − Promoting Diversity of Cultural Expressions and Artistic Freedom in a Digital Age. Konferensen hölls i Helsingfors i samarbete med Unesco, Hanaholmen, Sida, finska utbildnings- och kulturministeriet och Nordiska ministerrådet. Det var första gången som pressfrihet och konstnärlig frihet var i fokus för World Press Freedom Day. Seminariet hade sin utgångspunkt i Unescos konvention om skydd för och främjande av mångfalden av kulturyttringar och den globala rapporten Re-shaping Cultural Policies, vilken bland annat handlar om implementeringen av konventionen under dess tio första år. Kulturrådets generaldirektör medverkade med ett anförande, Offering Shelter To Artists At Risk, om vikten av yttrandefrihet och av fristäder för hotade konstnärer. Författaren Jude Dibia, som bor och verkar i fristaden Malmö, hade bjudits in av Kulturrådet och deltog i ett panelsamtal med flera internationella talare. Dagen innehöll diskussioner om nya utmaningar för kulturpolitisk utveckling, 2005-konventionens betydelse i världen och hur konventionen bidrar till att uppfylla de globala målen för hållbar utveckling. 39 (64)