Kulturrådets årsredovisning 2016 1
Kulturrådets årsredovisning 2016 Tabell 24. Bevil
jade bidrag till civilsamhället 2014–2016, tkrA Anslag 1:2.1 Bidrag till allmän kulturverksamhet, internationell verksamhet och nationella minoriteters språk och kultur 1:2.4 Bidrag till kulturverksamhet i vissa bostadsområden 1:3.1 Skapande skola 2:2.1 Bidrag till den fria scenkonsten, arrangörer, fonogramverksamhet och vissa aktörer av kulturpolitiskt intresse 3:1.1 Bidrag till litteratur, kulturtidskrifter och läsfrämjande 4:4.1 Bidrag till organisationer inom bild- och formområdet och verksamhetsstöd till vissa utställare 1:6.1 Bidrag till regional kulturverksamhet Andra bidragsmedel Totalt 2016 Totalt 2015 Totalt 2014 97 517 13 750 33 650 6 253 222 302 225 954 195 261 Verksamhetsbidrag 71 132 Andra bidrag 7 817 29 900 2 209 14 244 11 061 2 290 8 742 247 76 509 45 183 45 503 A. För organisationer som är en del av en koncern finnas avvikelser gentemot den population som innefattas i SCB:s rapportering om civilsamhället. Marginella avvikelser från SCB:s population kan även förekomma för arbetsintegrerade sociala företag, vissa stiftelser och utländska organisationer. 3.9.4. Kulturens roll för yttrandefrihet och demokratisering Kulturrådet ska inom ramen för vårt uppdrag verka för synergier mellan kulturpolitiska och biståndspolitiska insatser. Som en del av detta ingår Kulturrådet i en operativ arbetsgrupp inom ramen för myndighetssamverkan för att uppnå de globala målen för hållbar utveckling i enlighet med Agenda 2030, se avsnitt 3.4.4 Agenda 2030. Kulturrådet har under året medverkat vid konferenser och möten gällande fristadsfrågor med svenska fristadskommuner samt organisationen International Cities of Refuge Network (ICORN) för att föra en dialog om fristadssystemets utveckling. Vi har också samverkat med regeringens representant i fristadsfrågor. Vi har fört en dialog med Sveriges Kommuner och Landsting om fristäderna samt arrangerat ett möte med flera konstnärsorganisationer, fristäder samt andra intressenter för att diskutera fristadskonstnärers möjlighet till arbete samt hur kunskap om fristadssystemet kan spridas internationellt till olika hotade konstnärer. En uppdaterad version av Fristadshandboken, som tidigare tagits fram av Kulturrådet som ett stöd till de koordinatorer som tar emot fristadskonstnärer, har publicerats på vår webbplats och även spridits i tryckt form på Bokmässan i Göteborg och på ett nationellt möte för fristäder. Fristadshandboken har också översatts till engelska. Projektbidrag fördelades under året till insatser som främjar fristadskonstnärernas möjlighet att ta del av det offentliga kulturlivet. För att främja en utveckling av fristadssystemet har även bidrag beviljats till nationell samordning av fristäder i Sverige. För att ge de fristadskonstnärer som finns i Sverige ökad möjlighet att bli en del av offentligheten har vi också anlitat ett antal verksamma fristadskonstnärer som krönikörer i våra nyhetsbrev. Under Bokmässan i Göteborg stödde Kulturrådet en yttrandefrihetsscen, där ett flertal fristadskonstnärer talade. Vi lyfte också fristadskommuners och fristadsregioners viktiga roll i ett panelsamtal som Kulturrådet arrangerade tillsammans med ICORN, Fristadsregion Västra Götaland och Jönköpings län. Tillsammans med Kungliga biblioteket arrangerade vi en samtalsserie för att lyfta 250-årsfirandet av den svenska tryckfrihetsförordningen och det fria ordet. 3.9.5. Regional utveckling och kulturella kreativa näringar Den 22 november anordnade Kulturrådet ett internationellt idékonvent, Creative Powers for Europe, i Malmö. Konventet arrangerades tillsammans med Tillväxtverket och Region Skåne, och syftet var att belysa kulturens och de kreativa näringarnas roll för social, ekonomisk och miljömässigt hållbar utveckling. Cirka 210 deltagare från 26 länder deltog. Bland deltagarna fanns representanter för regionala och nationella myndigheter liksom departement, forskare och företrädare 44 (64)