Kulturrådets årsredovisning 2016 1
Kulturrådets årsredovisning 2016 system. Med pröv
ade ansökningar menar vi ärenden som beslutats under året, oavsett när ansökan kommit in eller när bidraget betalas ut. Vi menar att detta tillsammans med den finansiella redovisningen ger en god bild av verksamheten, eftersom förskjutningarna i regel är av samma storlek från år till år. Bland de prövade ansökningarna ingår även ärenden vi har avvisat, avskrivit eller bordlagt. Prestationer kan även bestå av egeninitierade främjandeinsatser som verkar för konstens och kulturens utveckling. Dessa insatser har vanligen en direkt eller indirekt koppling till bidragsgivningen. Vilka insatser som ska genomföras beslutas från år till år, vilket innebär att de inte alltid är möjliga att jämföra över tid. Besluten ska präglas av kvalitet, rättssäkerhet och transparens Kulturrådet har definierat de kvalitativa aspekterna som att myndighetens beslutsprocess ska vara av god kvalitet, rättssäker och med sådan transparens att processens delar är synliga och möjliga att granska för den som önskar. Motsvarande krav på kvalitet, rättssäkerhet och transparens gäller även för myndighetens främjande insatser. Det är viktigt att bidragsprocessen utförs med god kvalitet genom hela processen – från de administrativa stödprocesserna till att granska och bedöma ansökningar och följa upp bidrag. Genom denna process säkerställer myndigheten att prioriteringarna och insatserna bidrar till en kulturpolitiskt värdefull utveckling. Det är svårt att i en årsredovisning bedöma de mer långsiktiga effekterna av verksamhetens resultat, men i de olika avsnitten redogör vi för vilka avvägningar som har gjorts under året på respektive område, för att på så sätt försöka bedöma det långsiktiga resultatet. För att Kulturrådet ska kunna genomföra sitt grunduppdrag krävs att vi har en nationell överblick inom kulturområdet. Den viktigaste kunskapsinhämtningen sker genom de cirka 7000 ansökningarna om bidrag som inkommer. Därtill inhämtar vi kunskap genom dialog, samarbete och omvärldsbevakning. Vi stödjer, samordnar och driver frågor om barn och unga, jämställdhet, etnisk och kulturell mångfald, hbtq och tillgänglighet. Vi tar hänsyn till dessa perspektiv i vår bidragsgivning och främjar dem genom våra insatser. För att säkerställa ett strukturerat, målinriktat och långsiktigt kvalitetsarbete har vi utformat strategier för dessa tvärperspektiv. Att anlita kvalificerade ämnesexperter ser Kulturrådet som en grundläggande förutsättning för att säkerställa en hög kvalitet i bidragsbesluten och behålla ett högt förtroende inom den svenska kulturvärlden. Vi fördelar även vissa bidrag med stöd av sakkunniga. Under 2016 anlitade Kulturrådet 108 experter (2015:109, 2014:124) för 15 arbets- och referensgrupper (2015:14, 2014:15) inklusive Almajuryn. Sammansättningen av arbets- och referensgrupperna är av central betydelse, eftersom ledamöterna ska bidra med olika perspektiv och kompetenser. Ledamöternas geografiska placering, kön, ålder, etniska och kulturella bakgrund är också viktiga aspekter för gruppernas sammansättning. När Kulturrådet anlitar ämnesexperter aktualiseras ibland frågor om jäv, vilka hanteras noga genom noteringar i beslutsprotokollen. Det är viktigt att den information som lämnas på Kulturrådets webbplats är korrekt och innehåller upplysningar om hur bidrag söks, datum för ansökningsomgångar och vilka formella krav som ställs. Alla som kontaktar oss ska bemötas professionellt med tydliga och korrekta svar. Interna rutiner för bidragsprocessen samt Kulturrådets policyer är en del av arbetet med att säkerställa av att bidragsgivningen är både transparent och rättssäker. Även redovisningarna av den verksamhet som fått stöd från Kulturrådet är viktiga för kvalitetssäkringen – dels för att säkra att beviljade medel använts till det de var avsedda för, dels för att få en samlad uppföljning av bidragsformernas relevans, funktion, effektivitet och resultat. Kulturrådet har under året fortsatt arbetet med att strukturera och effektivisera bidragsuppföljningen. Kvaliteten i bidragsmottagarnas verksamhet kan dock inte enbart bedömas genom redovisningarna. Därför krävs kompletterande kunskapsinhämtning, främst inom scenkonstområdet men 6 (64)