Advokaten 1
Världen Utredningsorder väcker debatt bland EU-lä
nder eu vill införa regler som gör det lättare att begära att ett annat eu-land ska hjälpa till att samla in bevis i brottmålsutredningar. men medlemsländerna har svårt att komma överens om när ett land ska kunna vägra hjälpa till med bevisupptagningen. EU:s justitieministrar fortsatte sin tidigare diskussion om förslaget om att införa en europeisk utredningsorder på straffrättens område vid sitt möte den 9 november. Förslaget till en europeisk utredningsorder lades fram av de sju EUländerna Belgien, Bulgarien, Estland, Slovenien, Spanien, Sverige och Österrike i maj. Syftet med förslaget är att skapa ett enhetligt system för att hämta in bevis i en annan EUmedlemsstat i brottmålsutredningar. Ministrarna diskuterade ingående vilka skäl som ska gälla Justitieminister Beatrice Ask. för att ett land ska kunna vägra att lämna hjälp med bevisupptagning. För att processen ska bli effektiv behöver man begränsa de skäl som ett land kan åberopa för att vägra verkställa en europeisk utredningsorder. Vissa länder, som Tyskland, föreslog att allmänna och vida skäl för vägran skulle gälla, medan andra ville att bara särskilda skäl skulle godtas. Men justitieministrarna enades om att utredningsåtgärderna skulle delas in i fyra kategorier beroende på i hur hög grad de är inkräktande. Vilka vägransgrunder som ska gälla ska baseras på kategoriindelningen. Problemet är hur kategorierna ska definieras och vilka åtgärder de ska innehålla. ministrarna diskuterade också utkastet till direktiv om rätten till information i straffrättsliga förfaranden. Målet med direktivet är att se till att den som misstänks för brott får rätt till information. Två viktiga tekniska problem återstår att lösa: För det första tidpunkten då en misstänkt ska ha rätt att ta del av akten, för det andra rätten att iaktta tystnad – en rättighet som inte fanns med i texten till förslaget till direktiv. MA Svårt få ”access to justice” i annat EU-land 27 000 mer än hälften av eu:s medborgare tror att det är svårt att hantera civilrättsliga frågor i andra eu-länder än det egna hemlandet. Det visar en stor undersökning som EUkommissionens generaldirektorat för rättsfrågor låtit genomföra, en så kallad Eurobarometer. Undersökningen omfattar närmare 27 000 personer i EU:s 27 medlemsstater. 56 procent av de tillfrågade ansåg att det var svårt att få tillgång till rättsliga medel på civilrättens område. Enbart 14 procent svarade att de trodde det var lätt. Advokaten Nr 9 • 2010 personer i EU:s 27 medlemsstater ingick i undersökningen. Undersökningen visar att det i själva verket är få, mindre än två procent av dem som deltog i undersökningen, som har någon verklig erfarenhet av civilrättsliga ärenden i andra EUländer. Nio procent av de tillfrågade räknar dock med att bli inblandad i sådana förfaranden. en stor maJoritet, tre fjärdedelar av de tillfrågade, vill se åtgärder för att förbättra rättstillgängligheten i EUländerna. Hälften anser att EU ska svara för dessa åtgärder. Ännu fler, 84 procent, vill att EU vidtar ytterligare åtgärder för att förenkla verkställigheten av domar mellan EUländer. Människorättspris till mexikanska advokater De mexikanska advokaterna David Peña Rodríguez och Karla Micheel Salas Ramírez får den europeiska advokatorganisationen CCBE:s människorättspris för 2010. De två företrädde familjerna till offren för de outredda morden på kvinnor i Campo Algodonero-fallet eller ”Juárez-morden”, där tre unga kvinnor hittades våldtagna och mördade på ett bomullsfält. Advokaterna kämpade i åtta år för att de mexikanska myndigheterna skulle utreda morden och lagföra gärningsmännen. Under den tiden stötte de på undanskaffat bevismaterial och fick utstå hot och kränkningar riktade mot dem själva och mot deras klienter. Iransk nobelpristagare kritiserar telekomföretag Advokaten Shirin Ebadi, mottagare av Nobels fredspris år 2003, talade den 22 november i Aula Magna i Stockholms universitet. I sitt föredrag om mänskliga rättigheter i Iran riktade hon kritik mot telekomindustrin, däribland Sony Ericsson. – Att förbättra situationen för de mänskliga rättigheterna i Iran kan vi iranier göra själva. Men vi förväntar oss att väst inte hjälper regimen med att censurera landets medborgare, sa Shirin Ebadi. Hon syftade då på västerländska företag som exporterat telefonavlyssningsutrustning till den iranska regimen. EU planerar direktiv för integritetsskydd Den nya tekniken har gett rättsväsendet alltför stor makt över EU:s medborgare. Det anser EU-kommissionen, som nu planerar ett nytt direktiv som ska tvinga telekomföretag att permanent radera personuppgifter ur sina databaser efter en viss tid. Syftet är att skydda EUmedborgarnas integritet. I dag måste telekomoperatörerna spara alla uppgifter i upp till två år. I de allra flesta fall finns dock uppgifter kvar även efter denna periods slut. 17 foto: tom knutson (flaggor)