Advokaten 1
skap och segregation. Enligt Rädda barnen lever m
inst 10 procent av barnen i Sverige i barnfattigdom. Genom en videoskärm framförde professor Yanghee Lee, ordförande i FN:s barnrättskommitté, en hälsning. Hon diskuterade det tredje tilläggsprotokollet till konventionen, som ska ge barn och deras företrädare möjlighet att klaga till barnrättskommittén. Véronique Lönnerblad, generalsekreterare för UNICEF Sverige, underströk att barnkonventionen slår fast att barn inte är bihang till sina föräldrar. Därför utgår också barnets rättigheter från det individuella barnet. Hon förklarade att ingen internationell konvention har en så stark ställning som barnkonventionen. Enligt UNICEF Sverige skulle läget bli ännu bättre i Sverige om konventionen inkorporerades med svensk lag. under Forumet fick skolelever berätta om hur de uppfattar sina rättigheter enligt artikel 12. Elever från Stockholm var med på scenen i rikssalen. På stora bildskärmar, som bröt med stilen hos rikssalens rokokoinredning, syntes också skolelever från Jönköping och Strängnäs som deltog genom videokonferens i en ”onlinedialog” med forumdeltagarna på Stockholms slott. Ungdomarna talade om vad det innebruk eller psykiska problem — berättade om stödgrupper för utsatta barn. — Även om barn kan rabbla artiklarna i barnkonventionen vet många inte hur de kan användas i deras egen verklighet. Men när man känner till att man har rättigheter kan man börja ställa de relevanta frågorna, sade Therése Eriksson. eLisabeth dahLin, generalsekreterare för Rädda barnen, talade om att följden av att barn känner utanförskap på grund av brist på pengar blir utanförbär att vara delaktig och om hur barn och ungdomar kan bidra till bra beslut. — Barn är mer kreativa och mindre bundna, sa Linnea från Strängnäs. Eleverna från Jönköping berättade om hur de hade bidragit till att förbättra läsbarheten på kommunens webbplats — en förändring som även vuxna tyckte var bra. Stockholmseleverna talade om att påverka i skolan. — De har bestämt att det ska vara betyg från sexan. Men de har inte frågat oss, sade en elev. Under eftermiddagen genomfördes fem seminarier på olika teman. Ytterligare skolklasser anslöt för att vara med under forumets sista delar. n internationeLLa konVentioner i sVensk rÄtt Det finns två metoder att införliva internationella konventioner med svensk rätt: 1. Inkorporering. Riksdagen antar en lag om att den internationella konventionen ska gälla som svensk lag. Advokaten Nr 9 • 2010 2. Transformation. Bestämmelserna i konventionen arbetas in i svenska författningar. Huvudprincipen i svensk rätt är att inte inkorporera internationella konventioner, utan att transformera dem. Barnkonventionens bestämmelser har arbetats in i till exempel föräldrabalken, socialtjänstlagen och lagen om vård av unga. Europakonventionen inkorporerades dock med svensk rätt 1995. Fn:s barnkonVention FN:s barnkonvention antogs av FN:s generalförsamling den 20 november 1989. Den är den internationella konvention som har ratificerats av flest länder. Bara Somalia och USA återstår. artikel 12 i barnkonventionen 1. Konventionsstaterna skall tillförsäkra det barn som är i stånd att bilda egna åsikter rätten att fritt uttrycka dessa i alla frågor som rör barnet, varvid barnets åsikter skall tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad. 2. För detta ändamål skall barnet särskilt beredas möjlighet att höras, antingen direkt eller genom företrädare eller ett lämpligt organ och på ett sätt som är förenligt med den nationella lagstiftningens procedurregler, i alla domstols- och administrativa förfaranden som rör barnet. Samfundet: ”Inkorporera barnkonventionen” advokatsamfundet tog redan 1998 ställning för förslaget att inkorporera barnkonventionen med svensk lag. Enligt Advokatsamfundet skulle det göra risken mindre för att det uppstår skillnader mellan svensk rätt och barnkonventionen, och möjligheterna att garantera att det barnrättsliga perspektivet alltid tillgodoses i ärenden som rör barn blir större. Samfundet tycker att det har ett viktigt symbolvärde att göra barnkonventionen till svensk lag. Liksom Europakonventionen om mänskliga rättigheter är barnkonventionen ett grundläggande folkrättsligt instrument. Därför bör den inkorporeras liksom har skett med Europakonventionen, skrev samfundet i sitt remissvar över Barnkommitténs förslag. Visserligen har transformation ”Samfundet tycker att det har ett viktigt symbolvärde att göra barnkonventionen till svensk lag.” av barnkonventionens bestämmelser skett genom ändringar i bland annat föräldrabalken, socialtjänstlagen och lagen om vård av unga, men det finns fortfarande områden där lagstiftningen behöver anpassas. Och om svensk rätt och barnkonventionen skiljer sig åt, har svensk rätt företräde. adVokatsamFundet har också i specifika ämnen riktat uppmärksamheten på att Sverige inte alltid uppfyller kraven om barns rättigheter enligt barnkonventionen. Samfundet har påpekat att Migrationsverket och domstolarna i asylärenden inte tar principen om barnets bästa och barnets rätt att komma till tals på tillräckligt stort allvar. Samfundet har uttalat att det bör införas en lagfäst rätt för barn att komma till tals i ärenden om utvisning till följd av brott. Sådana ärenden påverkar barn på ett mycket påtagligt sätt, och enligt samfundets mening måste det strida mot artikel 12 i barnkonventionen att inte ge barn den rätten. n 19