Advokaten 1
Fokus Högsta domstolen Justitieråden Marianne Lun
dius, Gudmund Toijer, Stefan Lindskog och Agneta Bäcklund har olika bakgrund och har suttit i HD olika länge. Tidskriften Advokaten mötte dem i plenisalen i Bondeska palatset i Gamla stan för ett samtal om Högsta domstolens roll, prejudikatsbildning, sidouppdrag och arbetet i HD. et pågår en generationsväxling i Högsta domstolen. Under de senaste två åren har domstolen fått fyra nya ledamöter, den yngsta av dem född 1963 ( Johnny Herre). De nya justitieråden har också bidragit till ökad mångfald i domstolen, och Högsta domstolens 16 ledamöter är i dag en ganska blandad skara, med fyra före detta advokater, två professorer och en före detta justitiekansler. Som domare i HD avgör eller medverkar de i att avgöra i genomsnitt över 400 mål var om året av olika typer. Vid voteringen väger allas röster lika tungt, oavsett senioritet eller bakgrund. Stefan Lindskog beskriver HD som en bukett av blommor: den blir vackrare med flera olika blommor än om man bara har en sort. Vilken roll spelar era olika bakgrunder för HD:s arbete? marianne Lundius (mL): Det är bra med en mångfald av yrkesbakgrunder och rättsområden. Det skapar en dynamik i vårt beslutsfattande. Vi har olika infallsvinklar, och det ger bra kvalitet. gudmund toiJer (gt): Jag tror också att det är viktigt för hur vi skriver våra avgöranden, att vi kan skriva våra avgöranden på ett sätt som är läsbart för olika läsekretsar. hittiLLs under sin historia har HD haft tio före detta advokater som justitieråd. Av dem är nästan hälften, fyra, verksamma just nu. Finns det något speciellt advokatperspektiv som framträder i diskussionerna? steFan Lindskog (sL): Nja, inget advokatperspektiv direkt. Men däremot tror jag att vi som varit advokater bär med oss ett klientperspektiv. Vi som har varit advokater har stått den enskilde nära och sett hur han eller hon upplevt olika situationer. Sedan är det kanske så att klientperspektivet gör att man är extra lyhörd för rättssäkerhetsfrågor, och där har det väl någon enstaka gång urskilt sig olika meningar. gt: Samtidigt är ju rättssäkerhet naturligtvis centralt även för oss som kommer från en domarbakgrund. JustitierÅd Är nÅgot av det mest prestigefyllda en svensk jurist kan bli. Arbetet är nästan helt befriat från ad28 ministration och kontorssysslor. Målen förbereds av revisionssekreterare, medan domarna kan ägna sin tid åt principiellt viktiga juridiska frågor och åt själva dömandet. Situationen ställer samtidigt höga krav på arbetets resultat. Domarna ska hålla toppkvalitet. Det finns, som Stefan Lindskog uttrycker det, ingen som helst ursäkt för att de inte ska göra det, med de förutsättningar som ges. Marianne Lundius, som suttit i domstolen längst av de fyra, berättar att arbetsförhållandena ändrats en del under hennes tolv år som justitieråd. När hon började, 1998, ekade det rätt tomt i justitierådens korridorer i Bondeska palatset. Verksamheten bedrevs även i Ryningska palatset så det var färre som arbetade i Bondeska. Några arbetade hemma med inläsningen av mål, och samlades bara för överläggningar. Nu är det annorlunda. Hela domstolen är inrymd i Bondeska palatset. Några av justitieråden, som kommer från andra orter än Stockholm, veckopendlar och kan förlägga någon inläsningsdag på hemorten. De flesta domarna förlägger emellertid arbetet i Bondeska. Hur är det, har HD kafferaster egentligen? mL: Ja, vi dricker alltid kaffe klockan elva. När vi har någon av våra få muntliga förhandlingar så ler alla litegrann när ordföranden säger att ”är det inte lämpligt att vi tar paus nu?” klockan fem i elva. De har ju hört att vi alltid tar paus klockan elva. sL: Kaffepauserna är egentligen mer än kaffedrickning. De fungerar som informella plena, diskussionsforum för justitieråden. Då kommer alla justitieråd som är här. mL: Sedan jag tillträdde har vi också infört något vi kallar after work. Då träffas vi den första onsdagen i varje månad och diskuterar olika verksamhets och yrkesfrågor. Det är för mig som ordförande väldigt värdefullt. under 2009 inkom drygt 6 000 mål till HD, en ökning med elva procent mot 2008. Strax över 5 900 mål avgjordes. I de allra flesta fallen var avgörandet dock bara att inte bevilja prövningstillstånd. Bara 117 mål slank igenom nåls ögat och fick prövningstillstånd. Vad krävs för att ni ska bevilja prövningstillstånd? sL: Innan vi släpper upp ett mål ska ett antal saker vara på plats. Att det är en intressant fråga är inte tillräckligt. Det får inte leda till att vi ska värdera en massa bevis och pröva Advokaten Nr 9 • 2010