Advokaten 1
Fokus Högsta domstolen menar”. Men varifrån komme
r mediebilden av att det blivit mer skiljaktiga meningar? Är det medierna som bevakar er noggrannare? mL: Man är mer intresserad i dag av domare och dömanHögsta domstolens sigill utformades av statsheraldikern i november 1974. Det är heraldiskt korrekt att skriva ”från höger till vänster”. Detta sätt att skriva bygger på traditioner från medeltidens riddarvapen. de verksamhet och man vill gärna individualisera domarna lite mer, att vi ska bli mer mediala. sL: Jag tror också att de skiljaktiga meningarna, oavsett om de är i sak eller motivering, har blivit mer utförliga i dag än vad de har varit. De tar ut svängarna lite mer. Förut skrev de skiljaktiga ofta bara helt kort, men nu lyfter man fram sin uppfattning. Jag undrar om inte det är Torgny Håstad som tagit in den traditionen. Det gör att de kan framträda lite mer. De blir inte fler, men de blir tydligare. Och skillnaden mellan majoritet och minoritet blir tydligare. ab: Mediernas intresse kan ju det över huvud taget. Men den här situationen är unik på flera sätt. En aspekt att hålla i minnet är att för en gångs skull är det inte vad HD säger som blir rätt, utan vad Europadomstolen säger. Vi har inte prejudikatkompetensen här. mL: Men det är ändå ovanligt att så många går emot HD, även om underrätterna inte formellt är bundna av HD:s prejudikat. ”Man kommer hit, ingen ringer och man ska inte med något flygplan, utan man sätter sig och får tid bli lite spekulativt. Men i grunden är det ju väldigt positivt om domarna kommer ut och diskuteras och att de olika synpunkterna kommer fram och diskuteras och att man kan förhålla sig till de domar som meddelas. Prejudikat ska följas sa ni tidigare. Men nu har ju inte alla underrätter gjort det i frågan om skattetilllägg och straff för skattebrott. Hur ser ni på det? mL: Jag tycker att det är förvånande. sL: Egentligen tycker jag inte att man ska kommentera och ro att fördjupa sig i sina ärenden.” det okLara rÄttsLÄget i den så kallade dubbelbestraffningsfrågan (se faktaruta) är en följd av att Europarätten får en allt viktigare roll i det svenska rättssystemet. Både EUrätten, som är överordnad svensk rätt, och Europakonventionen berör justitierådens arbete. Hur påverkas ni av Europarättens framväxt? ab: Som Stefan pekade på var de nationella domstolarna tidigare helt suveräna inom sina områden. Nu finns det flera domstolar, EUdomstolen och Europadomstolen som kan påverka rättstillämpningen nationellt. Och det är klart att det påverkar oss. Hur är det att handskas med rättskällorna? ab: Det är klart att man är mer van vid att tillämpa nationella rättskällor, men det är ju inte så annorlunda att arbeta med den europeiska rätten. Det finns ju väldigt mycket bra dokumentation av de aktuella domarna. Men det kräver ju att man hittar dem och läser dem. Möjligen är de lite annorlunda i sin utformning och sina utgångspunkter när det gäller tolkning. sL: En annan aspekt särskilt när det gäller Europakonventionen är ju att den är en argumentkälla. Den styr inte den konkreta tillämpningen direkt, men i många frågor man har uppe så kikar man på Europadomstolen för att se om den är något man ska lyfta in vid sammanvägningen. Det är en breddning av rättskällorna skulle jag påstå. gt: Ja, det är ett perspektiv att ha med sig hela tiden. Men det tycker jag också ofta uppmärksammas av parterna. mL: Ja, det blev jag förvånad över i början, hur ofta parterna åberopade Europakonventionen och vilka krav det ställde. Gudmund Toijer Född: 1956. HD-ledamot: 2007. • Juris kandidatexamen 1981. • Tingstjänstgöring, därefter fiskal och assessor i Göta hovrätt. • Sekreterare i Arbetsdomstolen, arbete vid Justitie- och Utbildningsdepartementet. • Hovrättsråd i Svea hovrätt 2002– 2005, hovrättslagman i Svea hovrätt i samma domstol. • Flera utredningsuppdrag, senast av transportörens skadeståndsansvar i samband med olyckor vid passagerarbefordran till sjöss (Atenförordningen) som blir tillämplig i Sverige. • Ordförande i Nämnden mot diskriminering och i Jämställdhetsnämnden 2007–2008. • Ledamot i styrelsen för Statens skolverk 2003–2008. i nJa Finns meLLan Fem och sex hänvisningar till Europakonventionen varje år, berättar Stefan Lindskog. Det motsvarar ungefär fem procent av avgörandena. Siffran har varit konstant under en lång rad år. Ingen dramatisk frammarsch för Europarätten i svenska domstolar, alltså. Däremot har Europakonventionen inskärpt betydelsen av vissa grundläggande principer, som proportionalitetsprincipen, som justitieråden måste beakta även i de mål där Europakonventionen inte åberopas, påpekar Gudmund Toijer. HD har ibland kritiserats för att begära alltför få förhandsavgöranden från EUdomstolen. Men enligt ordföranden Marianne Lundius har domstolen blivit flitigare med att rådfråga EUdomstolen. Hittills under 2010 har domstolen begärt två förhandsavgöranden, lika många 34 Advokaten Nr 9 • 2010 foto: tom knutson