Advokaten 1
Fokus Högsta domstolen som under 2009. Under en r
ad år har frågan om förhållandet mellan de allmänna domstolarna och förvaltningsdomstolarna diskuterats. Somliga debattörer anser att vi behöver en gemensam högsta domstol, kanske med större tyngd i författningsfrågor. Från årsskiftet tas kanske ett steg i den riktningen. Regeringsråden byter då titel till justitieråd. Samtidigt öppnar ändringar i regeringsformen (11 kap 1 §) för att man ska kunna sätta samman domare från Högsta förvaltningsdomstolen och HD i en gemensam sits. Vilken betydelse kan författningsändringen få? mL: Jag har lite svårt att se behovet av detta och hur det skulle kunna ske mer än i begränsad omfattning. sL: Uppfattningen mellan ledamöterna skiftar nog en del. Vissa ser ingen mening alls med det, andra ser det lite individualistiskt, som att det vore ju trevligt att tjänstgöra ett halvår i Högsta förvaltningsrätten och få den erfarenheten. För egen del skulle jag nog kunna tänka mig att sitta ett tag i Högsta förvaltningsdomstolen, bland annat för att se om de gör saker på ett sätt som kan vara bra för oss. Finns det någon rättslig betydelse i de kommande reformerna? mL: Jag tror inte det. sL: Det tror väl inte jag heller. Däremot ska man vara lite ödmjuk och inse att vi inte har en aning om vad framtiden bär i sitt sköte. Rätt vad det är kan detta vara vad vi behöver. Jag skulle kunna föreställa mig att om vi haft denna möjlighet när ne bis in idemfrågorna kom upp (se faktaruta om dubbelbestraffningsfrågan) skulle man ha kunnat ta dem ihop. Det fanns ju en risk för olika avgöranden från HD och Regeringsrätten i frågor som angick båda systemen. med oJÄmna meLLanrum kommer frågan upp om justitierådens, och andra höga domares, sidouppdrag utanför dömandet. Medierna lyfter ofta fram domare som tjänar mer pengar på sina skiljemannauppdrag än på arbetet som domare. Mer sällan uppmärksammas den kanske vanligaste rollen för svenska domare, som utredare i olika frågor. Har ni uppdrag utanför domstolen? mL: Jag har bisysslor, men inga skiljeförfaranden, ingen verksamhet som konkurrerar med dömandet. Det som tar mest tid är Aktiemarknadsnämnden samtidigt som det inskränker sig till några sammanträden per år. Det tycker jag dubbeLbestraFFningsFrÅgan Frågan om så kallad dubbelbestraffning vid skattebrott har länge diskuterats. I Sverige kan den som undanhållit skatt både dömas för skattebrott och tvingas betala skattetillägg. Kritiker mot detta hävdar att de dubbla sanktionerna strider mot Europakonventionens förbud mot dubbla förfaranden, den princip som kallas ne bis in idem. Förbudet finns i artikel 4 i konventionens sjunde tillläggsprotokoll. HD fastslog i två avgöranden i mars i år att det inte strider mot Europakonventionen att döma någon Advokaten Nr 9 • 2010 för skattebrott, även om personen tidigare har påförts skattetillägg för den undanhållna skatt som åtalet avser. Två av ledamöterna, Marianne Lundius och Stefan Lindskog, ansåg dock att konventionens bestämmelser är ett hinder för att pröva ett åtal för skattebrott, om skattetillägg hade påförts vid den tidpunkt då åtal väcktes. Även Regeringsrätten har kommit fram till samma slutsats som HD. En hovrätt och två tingsrätter har därefter gått emot HD. I en dom från juni i år avvisade Hovrätten för Västra Sverige åtal mot en person för grovt skattebrott och skattebrott. Domstolen hänvisade till att den tilltalade redan hade påförts skattetillägg för den undanhållna skatten. Hovrätten ansåg att Högsta domstolens och Regeringsrättens praxis inte ska tillämpas och att HD:s och Regeringsrätten tolkat Europakonventionen fel. Riksåklagaren överklagade och krävde att HD skulle förstärka sin praxis och klarlägga rättsläget. RÅ fick dock inte prövningstillstånd i HD, som hänvisade till sina avgöranden i mars. 35 Stefan Lindskog Född: 1951. HD-ledamot: 2008. • Juris kandidatexamen 1974 vid Lunds universitet, tingstjänstgöring. • Juris doktorsexamen vid Stockholms universitet och docent i civilrätt vid Stockholms universitet. • Verksam vid Wistrand Advokatbyrå, advokat 1980. • Verksam i Advokatsamfundets styrelse 2000–2007 (vice ordförande 2003–2004 och ordförande 2004–2007). • Sakkunnig och expert i olika statliga utredningar, bland annat Förmånsrättskommittén och Revisionsbolagsutredningen. • Styrelseuppdrag i bland annat Emil Heijnes Stiftelse för Rättsvetenskaplig Forskning, Stockholm Center for Commercial Law, Svenska Jägareförbundet och Domarförbundet. är trevligt, för det är lite av min gamla värld, en utblick över vad som händer utanför domstolen. Tillför det något till domarjobbet? mL: Inte så mycket, men det ger en bild av hur näringslivet fungerar, på ett sätt man kanske inte får annars. gt: Jag har just tagit på mig ett statligt utredningsuppdrag på det sjörättsliga området, och jag är även ordförande i nämnden mot diskriminering. Det finns ju faktiskt en förväntan på oss att vi ska ta sådana uppdrag. Dels kan det berika oss som domare att vi får andra kontakter och kommer in på andra rättsområden, och dels kan vi dela med oss foto: tom knutson