Energigas 1
Forskning & utveckling FOTO: BENGT KNUTSSON Bioga
spionjär Lennart Thyselius är pionjär inom biogasforskningen i Sverige och har ägnat stor del av sitt yrkes verksamma liv åt biogasprocessen vid dåvarande Jordbrukstekniska institutet ( JTI). På faksimilen ovan från tidningen Husdjur 1979 tänder han en gaslåga på JTI:s försöksanläggning Lövsta vid Sveriges lantbruksuniversitet. I labbet. De tre forskarna Åke Nordberg, Bo Svensson och Anna Schnürer, här samlade vid rötkamrarna i biogaslabbet på Institutionen för mikrobiologi, SLU i Uppsala, har mångårig erfarenhet av biogasforskning. FOTO: ÅSA JARVIS nya möjligheter för biogasen S ommaren 1974 fi ck en nyutexaminerad civilingenjör vid namn Björn Frostell till uppgift att utreda hur biogasrötningen kunde förbättras vid Käppala reningsverk. Det ledde till fl er studier, bland annat om hur slammet kan hållas kvar för att öka omsättningshastigheten i rötkammaren. Arbetet bedrevs i samarbete med KTH och dåvarande Institutet för vatten och luftvårdsforskning (IVL) och ledde till att den första svenska doktorsavhandlingen om biogas kunde läggas fram år 1979. Den skulle följas av många fl er. Tyska erfarenheter Ungefär samtidigt började Lennart Thyse lius med fl era vid dåvarande Jordbrukstekniska institutet (JTI) att intressera sig för framställning av biogas ur nöt och svingödsel. Ett forskningsprojekt startade med medel från Styrelsen för teknisk utveckling (STU). Mikrobiologer från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) deltog också. – Vi baserade forskningen på tyska erfarenheter från andra världskriget. Vid ett studiebesök på en anläggning utanför München 1973 fi ck jag lära mig hur de framställde el och värme på gårdsnivå minns Lennart Thyselius. Biogasforskning i hela landet I dag sker biogasforskning på många ställen i Sverige, både på universitet, högskolor, branschorganisationer, kommuner och företag. Det handlar om allt från att undersöka de ENERGIGAS NR 3 2015 39 V