Energigas 1
Forskning i korthet Olivavfall blir värme och el
n När olivolja framställs bildas en del restprodukter, då det behövs cirka sex kilo oliver för att få en liter olja. Restavfallet innehåller dessutom giftiga ämnen som fenol, karboxylsyra och bekämpningsmedel. I ett projekt från KTH undersöks hur detta avfall kan bli till värme och el. Restavfall från oliv oljetillverk ning rötas i ett första steg till biogas och konverteras därefter till koldioxid och vätgas. FOTO: ISTOCK Testas i Spanien Tekniken testas redan på en olivoljefabrik utanför Malaga i Spanien. Här rötas restavfallet i ett första steg till biogas, bestående av metan, koldioxid och svavelföreningar. Därefter konverteras biogasen till koldioxid och vätgas, som sedan kan användas i en bränslecell. – I dag producerar anläggCarina Lagergren ningen runt 2 kilowatt el, men det finns planer på att skala upp elproduktionen till 200 kilowatt, vilket motsvarar hälften av olivoljefabrikens elkonsumtion, säger Carina Lagergren, universitetslektor på KTH. Gifter tillintetgörs Processen tillintetgör också avfallets giftighet och resterna kan spridas riskfritt i naturen. Projektet finansieras av EU och förutom KTH deltar företagen Powercell Sweden, grekiska Helbio, spanska Idener, Leitat, Faeca och Ingenostrum samt brittiska Marches Biogas. Höjd temperatur ger mer biogas vid rötning av drank let kom bland annat från Tekn Att höja temperaturen vid rötning av drank, en restprodukt från etanoltillverkning, kan ge mer biogas. Det visar Jan Moestedt, industridoktorand vid Tekniska verken, i en avhandling från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). Med DNAanalyser har han studerat de mikroorganismer som deltar i processen. Materianiska verkens biogasanläggning i Norrköping, som huvudsakligen rötar drank. – Drank är ett energirikt substrat, men innehåller ammoniak och sulfat, ämnen som kan påverka metanbildande mikroorganismer negativt, säger Jan Moestedt. De bakterier som använder sulfat kan också konkurrera ut metanbildarna. Ett mål var därför att försöka minska konkurrensförmågan hos sulfatreducerarna till förmån för metanbildarna, något som dock visade sig vara svårt. – Däremot fann vi att en höjning av temperaturen från 37 grader till 42–44 grader gav en ökad biogasproduktion, vilket Läs mer: Avhandlingen kan laddas ner från http://pub.epsilon.slu. se/11751/ kan bero på att de termotoleranta fettsyraoxiderande bakterierna och metanbildarna blev fler, säger Jan Moestedt. Jan Moestedt MÅNGA PERSPEKTIV? VI GER DIG TYDL IGA RÅD INOM ENERGI OCH MI L JÖ. Kontakta oss om du har juridiska frågor inom energi- och/eller miljöområdet. Besök foyen.se för mer information. 44 ENERGIGAS NR 3 2015