Advokaten 1
Följden av den nya regeln torde vara att resnings
ansökningen ska avslås även om man kommer fram till att den dömde nog är oskyldig. Från ett rättighetsperspektiv ter sig detta inte godtagbart. Enskilda bör inte offras på det sättet på rättssystemets bekostnad. Det bör därför införas en bestämmelse som gör det möjligt att bevilja resning i ett sådant fall. Det kan invändas att redan den så kallade tilläggsregeln erbjuder en sådan möjlighet, men prejudikatet synes inte ge utrymme för att använda denna regel som rättssäkerhetsventil på det sätt som nu avses. Den nya bestämmelsen bör ge uttryck för grundsatsen – i strid med den nuvarande orubblighetsprincipen – att resning alltid ska beviljas om man vid en förnyad prövning av allt som har kommit fram finner det troligt att den dömde är oskyldig. Lagtext 58 kap. 2 § andra stycket RB Resning ska beviljas i brottmål om det på grund av vad som har blivit känt efter domen finns anledning att tro att den tilltalade är oskyldig. FörFattnIngSKoMMentar I den nya bestämmelsen föreslås en ny ventil för resningsmål. Den utgår från en grundsats av innebörd att ett rättssystem måste tillåta att en person kan slippa ifrån en dom för ett brott som han eller hon troligen inte har begått. Enligt det nya andra stycket i 58 kap. 2 § rättegångsbalken ska resning beviljas om det på grund av vad som har blivit känt efter domen finns anledning att tro att den dömde är oskyldig. Härmed avses detsamma som att det ska bedömas ”troligt” att personen inte är skyldig, alltså att sannolikheten för detta väger över. Det ska alltså göras en ny preliminär prövning. Och till skillnad från vad som gäller enligt första stycket punkt 4 i paragrafen ska domstolen bedöma hur skuldfrågan ter sig vid prövningstillfället. Att göra en bedömning av vad som är ”troligt” är ovant för domstolarna. Normalt prövar ju domstolen skuldfråAdvokaten Nr 1 • 2010 ”Att tvingas ta hänsyn till allt som läggs fram i målet innebär naturligtvis en belastning för domstolen. Men intresset av att en person som troligen är oskyldig ges chansen till en ny prövning har bedömts väga tyngre.” gan utifrån en bedömning av om det finns rimligt tvivel om den tilltalades skuld. Och i resningsmål ska det i dag bedömas vad den domstol som har meddelat den fällande domen skulle ha kommit fram till om den hade haft kännedom om nytt material. Här blir i stället frågan vad som ter sig troligast vid den nya bedömningstidpunkten. Även om denna prövning ofta torde vara svår, är det rimligt att kräva av rättssystemet att den görs. Den nu angivna prövningen måste, för att ventilen ska få avsedd verkan, göras vid varje resningsansökan. Den domstol som prövar ansökan får alltså inte avslå den på den grunden att materialet skiljer sig bara marginellt från vad som tidigare har kommit fram. Att tvingas ta hänsyn till allt som läggs fram i målet innebär naturligtvis en belastning för domstolen. Men intresset av att en person som troligen är oskyldig ges chansen till en ny prövning har bedömts väga tyngre. Det är inte troligt att lagstiftaren antar mitt erbjudna lagförslag. Men jag har under mina år som JK fått intrycket att juridiken ibland är rättvisans fiende. Om reglerna inte ger utrymme för att bevilja resning för en person som domstolen bedömer troligen vara oskyldig, är det nog ett exempel på detta. Göran Lambertz nyblivet justitieråd och före detta justitiekansler 25