Advokaten 1
Fokus Stockholmsprogrammet för persondata som lag
ras är ett annat exempel. Brottsoffer, barn och andra sårbara grupper i samhället har också fått en mer framträdande plats i programmet än tidigare. rÄttSSÄKerhet poLItISKt KorreKt Balansgången mellan säkerhet och skyddet för individens rättigheter har alltså varit central i förhandlingarna om programmet. Hans G Nilsson betonar dock att ”balans” inte ska uppfattas som att man valt det ena framför det andra. – Med balans menar vi inte någon slags nollsummespel, där man ökar rättssäkerheten och minskar effektiviteten. I stället måste man öka båda två, förtydligar han. Många organisationer och debattörer har uppfattat hur viktigt Stockholmsprogrammet kommer att vara för EU:s arbete. De har inte tvekat att göra sina röster hörda för att påverka slutresultatet. Bland dem som talat mest om rättssäkerhet och skydd för individens rättigheter finns Rådet för advokatsamfunden i EU, CCBE. I juli, strax innan EU:s justitie- och inrikesministrar möttes för det första informella mötet om programmet i Stockholm, presenterade CCBE sina rekommendationer för Stockholmsprogrammet. Organisationen tryckte bland annat på skyddet för mänskliga rättigheter, förstärkt skydd för advokaternas tystnadsplikt, processuella regler som ska gälla vid så kallad e-rättvisa, exempelvis videorättegångar, och att advokater bör ingå i de juridiska nätverk och i de utbildningsprogram som finns och planeras för rättsväsendets aktörer. Så hur gick det? Antoine Fobe är ansvarig för EU-frågor vid CCBE:s kontor i Bryssel: – Att sätta betyg är svårt. Men det finns en del bra och en del mindre bra saker i programmet. Jag vill väl helst sätta ett positivt betyg, men visst kunde det ha varit bättre, säger han, och fortsätter: – Det är positivt att det genom hela programmet återkommer påminnelser om att det måste råda balans mellan säkerhet och skydd för thoMaS bodStröM: ”SVerIge Var aLLtFör deFenSIVt” Sverige hade chansen att flytta fram positionerna för rättssäkerheten – men tog den inte. Det anser advokaten och riksdagsmannen Thomas Bodström, som tycker att det svenska ordförandeskapet agerat alldeles för försiktigt. thomas Bodström ger Stockholmsprogrammet ett lågt betyg. – Det blev inte särskilt bra. Thomas Bodström Sverige missade chansen att flytta fram sina positioner, säger han. enligt Bodström var de väsentliga deAdvokaten Nr 1 • 2010 larna av Stockholmsprogrammet redan färdigförhandlade när Sverige tog över ordförandeskapet. Framför allt är Bodström missnöjd med att Sverige inte drev på hårdare för att få med en katalog över minimiregler till skydd för misstänkta, inte minst rätten att få en advokat. – Jag tycker att de borde ha gjort ett ordentligt försök att få med det som är grunden till rättssäkerhet, säger han, och tillägger att han hade haft full respekt för om man hade misslyckats eftersom det inte är en lätt fråga. Den så kallade färdplanen för processuella garantier för misstänkta kan i längden göra mer skada än nytta, befarar Bodström. – De länder som inte lever upp till det här kommer att hänvisa till färdplanen och säga att ”det är på gång, vi behöver inte göra någonting nu”. Men det finns ju inte någon exakt tidplan, säger han. Fotnot: thomas Bodström är advokat, ordförande i riksdagens justitieutskott och före detta justitieminister. 29 » Foto: riKSDAgen (BoDStröM)