Advokaten 1
Fokus Stockholmsprogrammet CCbe:S reKoMMendatIone
r För SthLMprograMMet 1. inrätta ett separat generaldirektorat för rättvisa. 2. upprätthåll ett gott skydd för advokaternas tystnadsplikt. 3. Skydda de mänskliga rättigheterna ytterligare, bland annat genom att eu tillträder europakonventionen. 4. Skapa gemensamma minimiregler för misstänktas rättigheter i brottsutredningar och brottmål 5. Vid utvecklingen av så kallad e-rättvisa, se till att det finns mekanismer för att skydda enskildas integritet och känslig information. 6. i utvecklingen av den fria rörligheten för juridiska handlingar bör inte någon juridisk profession särbehandlas. Advokaters handlingar bör alltså ha samma giltighet som notariers. 7. Släpp in advokaterna i eu:s rättsliga nätverk. 8. inkludera advokaterna i de utbildningsinsatser som planeras för rättsväsendets personal. 9. Fortsätt arbetet för att nå ömsesidigt erkännande av rättsliga instrument mellan eu-staterna, bland annat genom avskaffandet av exekvaturen. 10. Fungerande system för rättshjälp är en förutsättning för att medborgarna ska kunna bevaka sina rättigheter. utveckla därför ett europeiskt rättshjälpssystem. » grundläggande rättigheter. Visst kan det ses som läpparnas bekännelse eller politisk korrekthet, men på vissa sätt märks synsättet också i planer på handling, säger Fobe, och konstaterar att det inte direkt krävs politiskt mod bara för att tala eller skriva om rättssäkerhet. Antoine Fobe lyfter fram ett exempel där rättighetstänkandet märks i konkreta förslag: den så kallade färdplanen för processuella rättigheter för brottsmisstänkta. Redan 2007 försökte det tyska ordförandeskapet driva igenom ett rambeslut om vissa minimirättigheter för brottsmisstänkta, bland annat rätten till tolk och översättning, rätten att konsultera en advokat och rätten till information. Men förslaget stoppades av sex medlemsländer i rådet som då avgjorde frågan med enhällighet. Det svenska ordförandeskapet lyckades under hösten nå enighet om ett bindande instrument om rätten till tolkning och översättning, och en färdplan för hur övriga rättigheter ska implementeras. Denna färdplan ingår nu i Stockholmsprogrammet. Den får därmed tyngd, genom att den antagits av stats- och regeringscheferna i Europeiska rådet, inte bara av inrikes- och justitieministrarna. 30 Stockholmsprogrammet har skapat debatt i Europa under 2009. – Naturligtvis tycker vi att det är tråkigt att detta beslut inte kommit tidigare och vi hade föredragit en helhetslösning i stället för den steg för steg-lösning som det svenska ordförandeskapet valde, säger Antoine Fobe, som dock säger sig förstå svenskarnas pragmatism: – De tog det som var lättast först i stället för att få hela processen stoppad av några få. Under rådande omständigheter är det positivt att Stockholmsprogrammet faktiskt innehåller den antagna färdplanen. Det är bra och ger politisk tyngd åt beslut som fattats på lägre nivå. Sedan är det en öppen fråga om man hinner genomföra hela färdplanen på fem år. Även justitieminister Beatrice Ask ser planen som ett framsteg. – EU lyckades under det svenska ordförandeskapet för första gången komma överens om ett bindande instrument som stärker rätten till tolkning och översättning som ger ett mervärde utöver Europakonventionens skydd. Man kan alltid önska att man kommit längre. Men vi tyckte att ett litet steg är bättre än inget alls, säger hon, och betonar att programmet tydligt markerar att EU ska ta ytterliAdvokaten Nr 1 • 2010 Foto: uLriKA BrAnDBerg