Advokaten 1
Fokus Stockholmsprogrammet gare steg för att stär
ka misstänktas rättigheter under de kommande fem åren. Ett framsteg för rättssäkerheten alltså – och för CCBE. På andra områden har advokatorganisationen inte fått samma genomslag. Enligt Antoine Fobe oroas man bland annat av bristen på processuella garantier och säkerhetstänkande kring det som kallas e-rättvisa, alltså videorättgångar och annan användning av informationstekniken för att öka snabbheten och tillgängligheten i rättsväsendet. Att med teknikens hjälp öka rättstillgängligheten är positivt, menar CCBE, men inte oproblematiskt, eftersom systemet ofta förutsätter att känsliga data lagras och förs över, kanske mellan olika länder. – Känslan är att detta inte bara handlar om rättstillgänglighet utan kanske ännu mer om att spara pengar, säger Fobe. Ett annat område där ekonomiska hänsyn tycks ha spelat in är rättshjälpen. CCBE uppmanade i sitt manifest EU att skapa ett europeiskt rättshjälpssystem för både nationella och internationella ärenden, för att medborgarna effektivt ska kunna ta tillvara sina rättigheter. – Rättshjälp är grundläggande för rättstillgänglighet, särskilt i gränsöverskridande situationer, fastslår Fobe, och konstaterar att rättshjälpen fanns med i det första utkastet till program från den 16 oktober, men att det sedan försvann. – Det som inte sägs är alltså ett tydligt budskap i sig. Att det fanns i det första utkastet tyder förmodligen på att det svenska ordförandeskapet ville ha det med, men sedan fick acceptera en kompromiss. tar bort hInder För rörLIghet Ett av huvudsyftena med Stockholmsprogrammet, förutom att förstärka skyddet för individens rättigheter, är att underlätta den fria rörligheten för EU:s medborgare genom en ökad rättslig integration. Det handlar bland annat om erkännande av domar och juridiska dokument. Bland programmets uppmaningar till kommissionen finns att man ska avskaffa exekvaturen, det särskilda domstolsbeslut som krävs för att till exempel en dom eller en officiell handling inför domstol från ett annat land ska kunna verkställas, vilket CCBE välkomnar. Kommissionen ska också undersöka möjligheten att avskaffa de formella hinder som kan finnas för att dokument ska bli juridiskt bindande i olika länder. Ett sådant hinder, som CCBE ofta pekat på, är att i några av medlemsländerna får enbart notarier upprätta vissa typer av avtal. Advokater kan alltså inte verka på samma villkor i dessa länder som notarierna. – Jag hoppas förstås att det är vi som påverkat, i en tidigare version stod det ”autentiska dokument” – och det betyder dokument upprättade av notarier. Den formuleringen har tagits bort, trots starka påtryckningar av notarier, och det är bra, säger Antoine Fobe. Advokaterna har varit mindre framgångsrika i arbetet för att få delta i de juridiska nätverk som finns inom EU, och i de stora utbildningssatsningar som planeras. – Europaparlamentet ansåg precis som CCBE att advokater ska omfattas av europeiska utbildningsinitiativ, tillsammans med domare och åklagare. Men om man tittar på Stockholmsprogrammet är det tydligt att advokater inte omfattas, säger Antoine Fobe, som konstaterar att det finns mycket ambitiösa planer på utbildning inom rättsväsendet under de kommande fem åren. Hans G Nilsson förklarar att anledningen till detta är att det saknas en tydlig rättslig grund i Lissabonfördraget för att dra in advokater, som ju inte kan anses vara ”judicial staff”. Det senaste halvåret har karaktäriserats av oLa WIKLUnd: ”en bedrIFt att SKIFta FoKUS tILL IndIVIdenS rÄttIgheter” Med Stockholmsprogrammet skiftar EU:s rättssamarbete fokus från repression till skydd för individens rättigheter, anser advokat Ola Wiklund. Det är en bedrift att man lyckats skifta fokus från statens till individens perspektiv och det har inte varit alldeles lätt att göra efter 11 september-attackerna. För en gångs skull är jag nöjd med regeringen, säger ola Wiklund och skrattar. programmet innebär enligt Wiklund, tillsammans med eu:s nya rättighetsstadga, att medborgarnas rättigheter stärks. Så även möjligheten att kräva sina rättigheter i de nationella domstolarna, påpekar han. ola Wiklund är inte orolig för att programmet bara blir fina ord utan praktiskt resultat. – Det här är en relativt strikt Ola Wiklund färdplan, och i och med den är man så att säga ”låst på målet”. Jag tror att de kommer att lyckas genomföra flera av dessa punkter inom den tidsram som är uppställd. Men det viktigaste är att man lyckats ta tillbaka en del av den ”rättighetsmark” som gått förlorad efter 11 september-attackerna. Det är en viktig insats som krävt en hel del skicklighet vid förhandlingsbordet, säger han. Fotnot: ola Wiklund är advokat specialiserad på eu-rätt och juris doktor. » Advokaten Nr 1 • 2010 31 Foto: WiStrAnD ADVoKAtBYrå (WiKLunD)