Nordens Tidning 1
Under senar
e tid diskuteras i de nordiska länderna allt mer att vi bör närma oss den stora grannen i söder. De senaste två åren har en konferensserie pågått i alla nordiska länder, i Voksenåsen, Schaeffergården, Hanaholmen, Biskops Arnö, Nordens Hus i Reykjavik och dessutom i två konferenser i de gemensamma nordiska ambassaderna i Berlin. En utförlig dokumentation finns på hemsidan www.nordentyskland.com. Nu har också en fristående bok utkommit, ”Norden återupptäcker Tyskland” (Skyline forlag 2013), med bidrag från tidigare ledande politiker som statsminister Paavo Lipponen, utrikes- och försvarsminister Thorvald Stoltenberg och Tysklands energiminister Peter Altmeier tillsammans med forskare, journalister, kulturdebattörer och många flera. nsatserna i bokens bidrag är olika men med viktiga gemensamma drag. Förhållandet till stormakterna omkring Tyskland, Ryssland och Storbritannien skiftar mellan Nordens länder med deras skiljaktiga geopolitiska positioner. Vi har präglats härav långt utöver den säkerhetspolitiska dimensionen. Med Stoltenbergs bidrag: ”tyskerne elsket nordmenn, nordmenn elsket briterne, og briterna elsket bare seg selv”. Under vikingatiden låg språken tätt inpå varandra. Om vi vet något om svearnas kungaätt så är det genom en västnorsk krönikör. I runstenar i Täby och Vallentuna beskrivs, som självklarheter, unga karlar från Mälardalen som engagerades i de danska härnadstågen för att ta Danagäld (en säregen form av internationell beskattning) i England. 1800-talets nationalromantik och nationsbyggande drog oss åt olika håll. Samtidigt fanns i Tyskland en beundran av det samlade urnordiska. Och på motsvarande vis idag: Där vi i Norden ser skillnader finns i den tyska betraktarens öga respekt och nyfikenhet inför en gemensam nordisk social modell, som man gärna vill efterlikna. Man glömmer lätt att dess rötter delvis är Bismarckt tyska. Sedan har vi i Norden utvecklat model18 nordens tidning nr 3 | 2014 len mer pragmatiskt och lokalt förankrad hos medborgarna. Än mer har nordisk konst, musik och litteratur präglats av och samspelat med den tyska - vid förra sekelskiftet liksom i dagens Berlin. DET ÄR DAGS NU för ett närmare samarbete mellan Nordens länder, regeringar och civilsamhälle med Tyskland. Det är en genomgående tråd i boken. Det andra världskrigets fasor och nazistisk ockupation ligger bakom oss. Det innebär en fortsatt skyldighet att minnas men inte längre med personlig skuld. Det kalla krigets är slut. Tyskland har återförenats och med sin ekonomiska styrka fått en betydande ny roll i den Europeiska Unionen. Man talar om ”den motvillige hegemonen”. De starka ekonomierna i norr kan tillsammans med Tyskland ta på sig uppgiften att bidra till Europas ekonomiska läkande efter finanskrisen. Vi kan agera mindre polariserande än ett ”ensamt ”Tyskland som får stå till svars inför sydländerna. Sådana förslag förs fram på olika håll i boken, bl a idet avslutande kapitlet av samhällsvetarna Tobias Etzold och Peer Kumrey. DERAS VISION är en grön tillväxt sporrad gemensamt av Norden och Tyskland med innovativ ekonomi, miljöteknologi och hållbar energi. Så låt oss nu gå söderut och entusiasmera våra tyska vänner för detta! MATS HELLSTRÖM KARTA: WIKIMEDIA COMMONS