Nordens Tidning 1
Samer. Om Nor
dmalingdomen och om ett urfolks rättigheter och identitet. Redaktion: Bo Andersson, Bo Claesson, Karl Larsson, Rolf Sjölin Förlag: Recito Ibland händer att ett stycke verklighet – tidigare förbisedd eller betraktad som mindre angelägen – plötsligt uppträder i klar belysning och därmed i bästa fall framtvingar ett engagerat intresse, kanske också ett medkännande ställningstagande. Den till innehållet ambitiösa volymen ”Samer” har i stort sett sådana kvaliteter av tankeställare – den handlar om en orättfärdig del av den samhälleliga verkligheten. Redaktionsgruppen Bo Andersson, Bo Claesson, Karl Larsson och Rolf Sjölin har kring sig samlat en skara vetenskapsmän av skilda discipliner, forskare vilka var och en utifrån sitt perspektiv bidrar med uppsatser om samiska förhållanden. Genomgående kommer det att röra sig om relationer och makt, om en folkminoritets möte med det annorlunda och expansiva storsamhället. UNDER DE ÅRHUNDRADEN då framför allt jordbruk och gruvdrift etablerades av de söderifrån kommande kolonisatörerna, har samerna fått utstå kränkningar av skiftande slag. Så har i synnerhet markrätten ständigt orsakat kontroverser, lätt att inse då de nomadiserande renägarna knappast bekymrat sig om gränsläggningar till skillnad från bofasta bönder. De senare har svårligen kunnat Den 17 maj firade Norge på dubbelt sedvanligt sätt. Denna dag för 200 år sedan tog landet det viktiga steget att ge sig en grundlag, som man sedan byggde vidare på till den slutliga unionsupplösningen 1905. I den gamla norska utposten Kungälv i nuvarande Sverige firades den 200-åriga freden den 3-7 juni med kultur, föredrag, seminarier och överläggningar i Nordiska rådet. Hur fick då ett seminarium om samer plats i programmet? Föreningen Nordens kontor i Göteborg i samarbete med Studieförbundet Vuxenskolan deltog med programinslaget om just samer. Fram till de nordiska staternas fulla etablerande under senare delen av medeltiden var norra Skandinavien ett samiskt område. Det var ingen stat, ty en sådan har inte funnits, utan här fanns en rad samiska stammar, då jägare, fiskare och pälsleverantörer. Några gränser varken på några då dåliga kartor eller i medvetandet fanns inte. Dock fördes en kamp mellan de blivande nationalstaterna, som alla var medvetna om områdets strategiska läge i norr och dess befolkning som tänkbart skatteobjekt. Nationsgränser finns sedan 1751 och då med en kodicill (tillägg) till gränsöverenskommelsen med främst DanmarkNorge. Då kunde den renskötande och nomadiserande samiska befolkningen fritt fortsätta att flytta över gränserna med sina renar. Denna kodicill har sedan dess sin tillkomst varit under omprövning, och den är just nu sedan 2003 uppe 30 nordens tidning nr 3 | 2014 på regeringsnivå. Samerna finns inte endast med i nordisk historia utan är i norr en huvudaktör. Seminariet den 3 juni inleddes av professor Bo Andersson. Han gav en kort inblick i modern maktteori och ett litet folks situation. Advokat Karl Larsson redogjorde för de senaste rättegångarna mellan en renby och markägare samt problematiken mellan samernas markrättigheter och naturresurserna på deras marker. Statsvetaren Rolf Sjölin gjorde en kort resumé över utvecklingen mellan den samiska nationen och den svenska nationalstaten. Historikern och läraren Johannes Marainen berättade därefter om sin ”kulturvandring” från det samiska till plötsligt det svenska som 7-åring, och då benämnt hans modersmål, ett fjärde språk efter samiska, finska och norska. Därefter hans resa tillbaka till det samiska som var hans första språk och därmed hans modersmål. Johannes´ berättelse gav eftertanke och kunskap om vad ett modersmål är. En intresserad publik tog möjligheten att ställa många olika frågor. Slutligen kan sägas att samerna själva betraktar sig som ett nordiskt folk med mycket samarbete över gränserna inom olika områden. För oss, som fick tillfälle att medverka, är just denna samernas syn en helt tillräcklig anledning till att medverka i ett nordiskt sammanhang. TEXT: ROLF SJÖLIN FIL. LIC., STATSVETARE, GÄLLSTAD