Buffé 1
NYTT & HETT! NYTT & HETT - November KLASSISKT DOM
INERAR GLÖGGTIDEN ÄR INNE »klassiskt är bäst« – det verkar vara mottot för årets glöggnyheter. De traditionellt kryddade dryckerna dominerar helt, både i sorter med och utan alkohol. Några få avstickare syns ändå, t ex Blossas vågade indiska variant med smak av mango, spiskummin och chili. mängd recept på ica.se – gör glögg på äppelmust, vinbärssaft eller rosévin. Eller följ receptet nedan och smaksätt vitt vin med muskovado och ingefära. Kryddig muskovadoglögg Blanda vin, 1½ dl ljust muskovadosocker, ½ tsk kardemummakärnor, 2 cm skivad färsk ingefära och 1 kanelstång i en kastrull och värm upp utan att koka. Låt dra övertäckt över natten. Sila av. Värm vid servering. → Redaktör Lina.Wallentinson@otw.se PEPP OCH MATGLÄDJE VID DIABETES »HJÄLPREDAN« – NY BOK SOM STÖTTAR I VARDAGEN Karolina Janson vet hur det är att vara mamma till ett barn som drabbas av diabetes typ 1. Hela livet ställs på ända. Tillsammans med Karolinska Institutet och Astrid Lindgrens barnsjukhus har hon skrivit »Hjälpredan«, som kommer ut i december. Inspirerande recept och tips ger framtidstro. Varför ville du göra boken »Hjälpredan«? – När vår dotter Lisen fick diabetes var vi på Recept på kalljästa ica.se sjukhus i två veckor. Väl hemma kändes det som att komma hem med en nyfödd – hur skulle vi göra, utan läkare och sjuksköterskor till hands dygnet runt? Jag hoppas boken kan hjälpa föräldrar i samma situation. Kanske inge hopp och ge inspiration till föräldrar vars barn just fått diagnosen diabetes typ 1. Hur lång tid tog det att vänja sig vid att hantera det nya livet? – Efter ett år har man gått igenom alla årstider, högtider, semestrar osv, sådant som påverkar livet med sjukdomen. Efter sex månader fick jag ändå en svacka; jag hade haft en skev bild av hur komplex sjukdomen är. Hur »rätt« man än gör så blir det lätt fel. Hur har diabetesen förändrat er? – Jag har blivit mer ödmjuk inför livet. Det är skört. Och jag är på något sätt ändå tacksam att det är en sjukdom man kan leva med och leva bra med. Vi har försökt att inte ändra vårt liv; i stället får diabetesen anpassa sig efter hur vi vill leva! Har era måltider förändrats? – Den största skillnaden är att vi måste räkna varje kolhydrat Lisen äter, JÄSTKUNSKAP MER SMAK NÄR DEGEN FÅR JÄSA LÅNGSAMT i varje paket färsk jäst ungefär 500 miljarder jästceller. När de tuggar i sig av näringen i mjöl och socker bildar de alkohol och gasen koldioxid. Den processen gör degen luftig. Men cellerna jobbar sakta och därför behöver degen stå en stund för att bli bubblig. Värmen i ugnen gör att luftbubblorna blir ännu större och att alkoholen förstörs. Torrjäst, som säljs i påsar, har lägre vattenhalt och längre hållbarhet. Degspadet i en deg med torrjäst kan gärna vara runt 40°C för att cellerna ska få bättre fart. Men tvärtemot vad många tror fungerar även kall eller rumsvarm vätska till torrjäst. Jäsningen tar visserligen längre tid – ju kallare vätska desto längre tid. Men tursamt nog hinner mer smak utvecklas på kuppen. Använder man ekologisk jäst kan det vara bra att veta att den görs med en annan typ av jästceller som är något långsammare. Degen behöver lite längre jästid än vad som står i recepten. Jäst för söta degar innehåller en typ av jästceller som jobbar extra bra när det för att dosera insulinet. I början tog det mycket tid, men nu har vi bättre koll. Matmässigt har vi inte ändrat så mycket – rådet till den som har diabetes typ 1 är samma som för alla andra: en bra och balanserad kost. Vad är skillnaden mellan diabetes typ 1 och typ 2? – Det är stor skillnad. Diabetes är ett samlingsnamn på flera sjukdomar med ett gemensamt: Kroppen kan inte producera tillräckligt med insulin och blodsockerhalten i blodet blir för hög. Barn får i huvudsak typ 1 medan vuxna och äldre oftast får typ 2. Typ 1 kan inte förebyggas och kräver livslång behandling. Typ 2 kan ofta förebyggas med motion, mat och viktnedgång och behandlas med tabletter eller livsstilsförändringar. I Sverige har ca 450 000 personer diabetes, av dessa har 50 000 typ 1. Tips och råd, t ex vid barnkalas eller fika hos kompisar? – Undvik söt saft och läsk, välj sockerfria alternativ som funkar för alla. Grönsaksstavar är bra att komplettera fikat med; fibrerna balanserar de snabba kolhydraterna. Portionsförpackat är bra för den som måste hålla koll på innehållet, t ex glasspinnar. Våga fråga barnets föräldrar! BUFFÉ 11 • 2017 5 Bra mat för alla. några recept ur boken »Hjälpredan«. Foto Eva Hildén