Advokaten 1
DEBATT för självsanering? advokatinitiativ lagor
som är fallet numera? Inte behövs väl särskilt ofta omfattande edition? Inte är det väl särskilt ofta befogat med särskilt mycket tjafs om handläggningsfrågor och invändningar av processuellt slag i skiljeförfaranden? Och visst ska tidsplaner hållas? Inte ska väl advokatfirmor specialisera sig på klanderprocesser och designa sådana som kostar miljontals kronor för klienten till ingen som helst nytta? Och tänk vad intellektuell hederlighet kan vara tidsbesparande; när det till exempel hänvisas till en bilaga och påstås att något står i eller framgår av den så ska det göra det också! vid diskussioner med andra processjurister under senare år har det framkommit att jag är långt ifrån ensam om att oroas över tendensen. Många har börjat uppskatta processande i allmän domstol alltmer, trots att väl skötta skiljeförfaranden onekligen har avgörande fördelar framför domstolsprocesser. Nu har det tagits ett intressant ini - tiativ från advokathåll för att till att börja med se om det går att nå enighet om en uppförandekod i en mindre krets. Om gruppen kan enas om något är det enligt min mening därefter rimligt att ta diskussionen vidare till större krets, förslagsvis genom att överlämna ett förslag om en uppförandekod till en större organisation för vidare behandling, till exempel Swedish Arbitration Association (SAA), som för övrigt bildades genom ett annat advokatinitiativ för omkring ett decennium sedan (initiativtagare och förste ordförande var Claes Lundblad). En sedermera fastställd uppförandekod skulle det i så fall stå andra processjurister på marknaden fritt att ansluta sig till om man tycker sig kunna leva upp till dess krav. En sådan uppförandekod skulle kunna bli ett bra dokument att snegla på för skiljedomare som vill ställa krav på parter och ombud och rentav fatta obekväma beslut när ombud som har anslutit sig till den agerar i strid med den. Den skulle nog ofta kunna göra att skiljeförfarandena blev trevligare också, ju mindre ombuden krockar med varandra desto bättre. Dess största förtjänst skulle naturligtvis vara den klientnytta som borde följa av att en uppförandekod skulle skapa ett visst tryck på dem som ansluter sig, något man kanske inte bör göra om man inte är beredd att leva efter den. Det var Daniel Vargö, advokat på en mindre firma, som tog initiativet, och ett fåtal (färre än 15) av alla de advokater i Stockholm som numera har kommersiella processer och skiljeförfaranden som huvudsyssla har bjudits in till inledande rundabordssamtal. De allra flesta inbjudna är i medelåldern med ett flertal år kvar i branschen, och många av dem har regelmässigt uppdrag inte bara som ombud utan även som skiljedomare. Intresset bland de inbjudna har varit stort. Alla inbjudna är advokater, vilket är bra eftersom vi förstår att en uppförandekod inte kan antas som gör våld på advokatens främsta plikt: att visa trohet och lojalitet mot klienten. Det första mötet har när detta publiceras redan hållits. Olle Flygt Advokat FÖR INTE BEHÖVER MAN VÄL REGELMÄSSIGT SKRIVA SÅ MÅNGA LÅNGA INLAGOR SOM ÄR FALLET NUMERA? Även advokater omfattas av åsiktsfriheten Advokat Björn Rosengren om den omdebatterade domen i ”Fittja-målet”. M ålsägandebiträdet advokaten Elisabeth Massi Fritz har i mål angående misstänkt gruppvåldtäkt och sedan de misstänkta friats uttalat att domen utgör en skam för vårt rättssystem. Uttalandet tycks ha väckt harm hos advokater, samfundets generalsekreterare och hos den oförbrännelige Göran Lambertz. I det utmärkta televisionsprogrammet ”Veckans brott” framträdde en ansvarig poADVOKATEN NR 2 • 2018 lischef som tydligt och oförbehållsamt medgav att polisutredningen inte skötts tillfredsställande. Vad som framkom gav dock bilden av att polisutredningen inte hunnit helt färdigställas efter nya uppgifter från målsäganden och att åtalet drivits till huvudförhandling innan utredningen var färdig. Man kan då möjligen som helt utomstående tycka att främst åklagaren, men även målsägandebiträdet, borde ha verkat för att målet inte togs till huvudförhandling förrän utredningen var klar. Någon form av ”skam” över rättssystemet tycks därmed föreligga, men det är inte budbäraren som ska klandras för sin åsikt. I åsikts frihet ligger så klart även rätt för Lambertz med flera att hävda att den ska inskränkas. Björn Rosengren Advokat 43