Nordisk Energi 1
Nyheter ABB investerar 90 miljoner kronor i nytt
globalt lågspänningslaboratorium i Västerås ABB investerar i ett nytt globalt lågspänningslaboratorium för divisionen Electrification Products i Västerås. Investeringen är en av de största infrastrukturinvesteringarna för ABB Sverige på senare år. ABB:s svenska enhet Control Products inom division Electrification Products har fått i uppdrag att bygga och driva ett globalt lågspänningslaboratorium för provning och certifiering av sina produkter. ”Vi är glada att vi har fått förtroendet att göra den här stora investeringen i Västerås”, säger Johan Söderström, vd för ABB Sverige. ”Det skapar stora förutsättningar för att fortsatt vara framgångsrika inom det här området en lång tid framöver.” Det nya labbet är en av de största infrastrukturinvesteringarna för ABB Sverige på senare år och en av de enskilt största infrastrukturinvesteringarna globalt inom affärsområdet. Investeringen är på ca 90 miljoner kronor och det 1200 kvm stora labbet kommer vara klart i början av 2019. ”Tack vare denna investering kan vi dubbla kapaciteten för provning och därmed snabbare kunna få ut produkterna på marknaden och samtidigt ytterligare förbättra kvalitetssäkringen.”, säger Mats Peterson, enhetschef för Control Products i Västerås. Huvudentreprenör är Aros Bygg & Förvaltning och ABB kommer leverera all elektrifiering till det nya labbet, inklusive transformatorer, ställverk och det övergripande styrsystemet 800xA. Byggnaden kommer även utrustas med solpaneler för vissa delar av kraftförsörjningen. ”Genom detta befäster vi vår världsledande position kvalitets- och innovationsmässigt för kontaktorer och mjukstartare. Det innebär att vi kan vidareutveckla kvalitativa produkter för våra kunder som kan bli marknadsledande i framtiden samtidigt som vi kommer bli mer effektiva.”, säger Tobias Gentzell, global utvecklingschef för ABB:s enhet Control Products. Det nya labbet kommer också kunna hantera flera parallella projekt samtidigt och även ABB-enheter i Tyskland och Frankrike kommer använda labbet för att testa sina produkter. Mats Peterson, ABB, Kim-André Persson, Bodén Mark & Anläggning, Mikael Pettersson Sjölund, Aros Bygg & Förvaltning, Johan Strömstedt, Aros Bygg & Förvaltning, Anna-Karin Hedebark, ABB och Tobias Gentzell, ABB. Foto: Pia Nordlander Skiss över lågspänningslaboratoriet. Bildkälla ABB VÄTE FRÅN VATTEN OCH RÖTT LJUS Väte är ett lovande grönt bränsle, som bland annat skulle kunna ersätta bensin i fordon. Ämnet finns emellertid inte i stora mängder i naturen och måste produceras på konstgjord väg, genom att bryta ner vatten till väte och syre. Det finns många sätt att göra detta på, men det renaste och därmed mest attraktiva är att använda solenergi för att driva reaktionen. Ju mer ljus de solceller som används kan fånga upp, desto mer väte produceras. Dessvärre absorberar de flesta solceller bara kortare våglängder, som motsvarar färger som blått och grönt, medan resten av ljuset går förlorat. Nu kan forskare vid Kyushu University i Japan ha löst detta problem med en uppfinning som drivs av rött ljus och nära infrarött ljus, med längre våglängd än synligt rött ljus. Att rött och nära infrarött ljus inte absorberas beror på att dessa 10 Text: Alarik Haglund Forskare har på syntetisk väg framställt en förening som kan absorbera rött och nära infrarött ljus för att producera väte från vatten. Det är första gången som ljus av det här slaget med framgång används för att bryta ner vatten till väte, som kan användas för omvandling och lagring av energi och för andra industriella ändamål i ett framtida samhälle baserat på hållbar energi. våglängder vanligtvis inte har tillräckligt hög energi för att få elektronerna i solcellsmaterialet att hoppa till högre energinivåer. Den nya designen råder bot på detta genom att på ett fiffigt sätt utnyttja kemin hos metallen rutenium. – Vi införde nya energinivåer i ruteniumatomerna. Det är som att sätta fler stegpinnar på en stege och nu har elektronerna inte lika långt att hoppa, vilket gör att de kan utnyttja ljus med lägre energi som rött och nära infrarött ljus. Detta fördubblar nästan den mängd solljus vi kan skörda, förklarar professor Ken Sakai vid Kyushu University, som tillägger att han hoppas att detta bara är början och att de genom att förstå kemin bättre kan kommersialisera ren, vätebaserad energilagring. Nordisk Energi 6 2017