Advokaten 1
Fokus Förvaltningsrätt Regeringsrätten fyller i å
r hundra år. Förvaltningsrätten har under denna period utvecklats snabbt, inte minst efter Sveriges inträde i EU. Kravet på rätten till domstolsprövning har gjort att allt fler måltyper flyttat in i förvaltningsdomstolarna. Dessutom ska domstolarna tolka inte bara nationell svensk lag, utan också EG-rätten och Europarätten. Hur är det ställt med förvaltningsrätten? Statens maktutövning mot den enskilda människan är betydande. Underlag från Domstolsverket visar på minskade målbalanser och snabbare handläggning. Det blir också allt vanligare med muntliga förhandlingar, där den enskilde får göra sin röst hörd. Samtidigt talar kritiska röster om allt för långa handläggningstider och obalans i processen. text ulrika brandberg, per johansson och tom knutson foto scanpix och tom knutson Förvaltningsrätten i förvandling H 22 ans Ragnemalm, ställföreträdande JO och förvaltningslagsutredare, har en bakgrund som professor, regeringsråd och ordförande i Regeringsrätten, och domare i EG-domstolen. Det största problemet inom förvaltningsrätten är enligt Ragnemalm de långa väntetiderna i dag. – Vi måste hitta sätt att förkorta handläggningstiderna, säger han. Regeringens mål för förvaltningsdomstolarna är att huvuddelen av målen, förtursmål och migrationsmål undantagna, ska avgöras inom sex månader. Dit når ännu varken länsrätterna eller kammarrätterna, med sina omloppstider på 8,7 respektive tio månader. Men genomsnittstiden för ett mål att bli avgjort minskade under 2008. Eftersom det samtidigt kom in färre mål till länsrätterna har också balanserna av oavgjorda mål minskat. I länsrätterna var minskningen hela 26 procent, i kammarrätterna 5 procent, medan Regeringsrätten minskade sina balanser med hela 25 procent. Enligt Domstolsverket har länsrätterna i dag inga överbalanser – antalet mål som får vänta på behandling är alltså utslaget över riket lagom många för att domstolarna ska få en bra arbetstakt. Kortare väntetider alltså. I Hans Ragnemalms utredningsuppdrag ingår att hitta sätt att ytterligare snabba på processen. Men Ragnemalm betonar att rättssäkerhet samtidigt måste få ta tid. – Den enskilde blir förstås besviken när han får vänta, men rättssäkerheten kräver till exempel att kommunikationsskyldigheten iakttas och att det skrivs ordentliga motiveringar. Det som är oacceptabelt för den enskilde är väntan när ingenting händer, säger han. eu-medLemskapet stor förÄndring Förvaltningsrätten har förändrats med samhällsutvecklingen, och den kanske största förändringen på området kom med EU-inträdet. Plötsligt skulle svenska myndigheter och förvaltningsdomstolar tillämpa ett helt nytt, och Advokaten Nr 8 • 2009