Advokaten 1
Fokus Förvaltningsrätt » EG-rätten är överordnad
svensk lagstiftning på detta område, säger Nordquist. Att begära förhandsavgöranden från EG-domstolen är ett sätt för förvaltningsdomstolarna att få hjälp med uttolkningen av EG-rätten i svåra juridiska frågor. Advokat Ola Wiklund, specialiserad på EG-rätt, anser dock att domstolarna kunde använda möjligheten till förhandsavgöranden på ett mer effektivt sätt. – De lägre instanserna begär kanske inte förhandsavgöranden så ofta. Det vore av processekonomiska skäl bättre om de gjorde det, så fick man frågan löst och behövde kanske inte gå upp till kammarrätten eller Regeringsrätten, säger han. Förhandsavgöranden är en möjlighet för de lägre instanserna och myndigheter som ägnar sig åt domstolsliknande förfaranden. Högsta instans, Regeringsrätten, har i stället en skyldighet att begära förhandsavgöranden i oklara EG-rättsliga frågor, eller, när man inte gör det, att motivera varför man avstått. Ola Wiklund tycker inte riktigt att dessa motiveringar håller måttet. – Om man ska vara lite kritisk mot Regeringsrätten så har motiveringarna varit väldigt, för att uttrycka sig milt, kortfattade, säger han. muntLig förhandLing Men det är inte bara EG-rätten som numera måste vägas in. Även Europakonventionen har bidragit till en förändring av förvaltningsrätten. Enligt konventionen ska alla ha rätt till opartisk och offentlig rättegång inför domstol när det gäller att pröva civila rättigheter och skyldigheter. Enligt Europadomstolens praxis innebär detta i princip en rätt till muntlig förhandling. Det har mycket riktigt också blivit allt fler Ola Wiklund ling. Det skiljer sig också från den allmänna processen, att allt som finns tillgängligt i målet och myndighetens akt är processmaterial. Man behöver inte åberopa varenda liten siffra i det för att det ska bli prövat, säger hon, och tillägger att man nog aldrig kommer att få muntlighet i alla mål – det är varken möjligt eller nödvändigt. Advokat Peter Nordquist är en smula kluven till dessa muntliga förhandlingar som ska komplettera de skriftliga. – Man blir ju alltid tillsagd i exemHans Ragnemalm Anna-Karin Lundin pelvis kammarrätten när förhandlingen börjar att rätten redan satt sig in i målet och att man inte ska upprepa sig. Då undrar man varför man sitter där, ofta har man inte så mycket mer att komma med utan vill bara lägga fram sitt fall direkt till domstolen, säger han, men tillägger att det i praktiken har visat sig ha en stor betydelse att ett mål företagits till muntlig förhandling, i synnerhet om det är ett komplicerat mål. Till detta kommer att det numera är betydligt vanligare än tidigare att vittnen hörs i skatteprocesser. Den skriftliga processen går hand Margareta Åberg i hand med en annan grundsten i förvaltningsrätten: officialprincipen. Enligt den ska myndigheterna och förvaltningsdomstolarna se till att ett ärende blir ”så pass utrett som dess beskaffenhet kräver”. Domstolen har alltså en egen utredningsskyldighet i målen. Regeringsrådet Anna-Karin Lundin tycker dock inte att utredningsskyldigheten fungerar längre. Ofta blir inte målen så väl utredda som de borde. Till viss del beror detta på att myndigheternas utredningar är röriga och ofullständiga, enligt Lundin. – Det skulle vara praktiskt omöjligt för länsmuntliga förhandlingar i förvaltningsdomstolarna, även om processen i grunden fortfarande är skriftlig. Muntlig förhandling är numera i princip obligatorisk i en del måltyper, till exempel mål om skattetillägg och i migrationsprocessen. Margareta Åberg, lagman i länsrätten i Göteborg, tycker sig se att domstolarna numera är mer benägna att hålla muntliga förhandlingar även i andra mål. – Det är ett bra och välkommet komplement med muntliga förhandlingar. Men fortfarande är det ett komplement till den skriftliga processen. Det motsvarar inte en huvudförhand24 rätten att börja utreda allt från grunden. Ett annat problem uppstår om domstolen börjar utreda något man tycker är oklart, och utredningen sedan visar på uppgifter som är till nackdel för den enskilde. Man kan inte hävda att domstolarna har en utredningsskyldighet och är opartisk, för man vet inte var man hamnar när man börjar utreda något, säger hon. Lagmannen i länsrätten i Göteborg, Margareta Åberg, har en annan uppfattning. – Jag tror att utredningsskyldigheten är absolut nödvändig eftersom de allra flesta företräder sig själva, säger hon. En viktig förklaring till att de flesta enskilda personer för sin egen talan inför förvaltningsdomstolarna är att parterna i förvaltningsdomstol, till skillnad från vid en tvist i allmän domstol, får bära sina egna kostnader. Det finns också små möjligheter för enskilda till rättshjälp eller rättsskydd för att anlita advokat. I de mest ingripande målen, som tvångsomhändertaganden och migrationsmål, beviljas offentligt biträde för förhandlingen. Grundtanken är dock att myndighetens och domstolens utredningsskyldighet och objektivitetsplikt gör ombuden överflödiga. konsekvenser för individen Men med allt mer komplexa system och regler kan det vara svårt för den enskilde att bevaka sina rättigheter i domstolen, menar bland andra advokat Ola Wiklund. Det kan få stora konsekvenser för den enskilda människan. – Det innebär att den enskildes rättigheter inte kan skyddas fullt i förvaltningsprocessen. Det är inte bra. Där borde man fundera på en lagändring, så att det i vissa fall blir möjligt att få ersättning, säger Ola Wiklund. Regeringsrådet Anna-Karin Lundin tänker i samma banor, men betonar: – Det viktiga ur min synvinkel är ju att folk inte gör rättsförluster, sedan om de får hjälp av en advokat eller på annat sätt, det är mindre viktigt. Men de ska inte vara utlämnade, säger hon. Även Domstolsverket har uppmärksammat behovet av advokathjälp i förvaltningsprocessen. När verket på regeringens uppdrag gjorde en översyn av rättshjälpslagen hörde ett antal personer av sig och berättade att de känt stort behov av hjälp i sina ärenden, men att de inte fått någon sådan. I de flesta fallen handlade det om socialförsäkringsärenden, en av förvaltningsdomstolarnas allra största måltyper. Domstolsverket konstaterar i sin rapport att det kan finnas behov av att se över reglerna för rättshjälp i förvaltningsprocessen. Enligt uppgifter till Dagens Nyheter, som tog upp problemet i en serie artiklar i oktober, bereds frågan om förändringar av rättshjälpen inom Regeringskansliet. Svårigheten att få ersättning för ombudskostnader i till exempel socialförsäkringsärenden har också fått till följd att få advokater är verksamma på dessa områden. Den som vill betala ett ombud ur egen ficka kan därmed få svårt att hitta en advokat som kan rättsområdet i grunden. Ett undantag när det gäller ersättning för ombudskostnader är skatterätten. Där finns i vissa fall möjlighet till offentligt biträde. I somras föreslog Skatteförfarandeutredningen också generösare regler för biträde i skatteAdvokaten Nr 8 • 2009 fOtO: scanpix/ragnEmalm