Advokaten 1
Fokus Förvaltningsrätt mål. Biträdet ska enligt f
örslaget också kunna komma in tidigare i processen. Anna-Karin Lundin tycker att skattemålen har fått en särskilt priviligierad position i förvaltningsrätten. – Det är som att man glömmer bort att det är väldigt många mål som betyder väldigt mycket för folk. Om man ska få sjukpenning eller inte är inte bara av teoretiskt intresse. Det finns massor av människor för vilka några månader utan inkomst är en fullständig katastrof, konstaterar Anna-Karin Lundin. Det nya skatteförfarande som föreslagits är långt ifrån den största reformen som är på gång inom förvaltningsrätten. Den 15 februari nästa år ska 23 länsrätter omvandlas till 12 förvaltningsrätter. Målet med sammanslagningarna är att varje domstol ska få ett större målunderlag, och därmed förhoppningsvis högre kvalitet på dömandet. I propositionen talas också om en ökad specialisering i domstolarna. Förändringen har mött övervägande positiva reaktioner. Och lagmannen Margareta Åberg är nöjd. – Med alla måltyper vi har behövs det specialkunskaper och man behöver kunna hantera stora målmängder samtidigt för att vara effektiv. Så det behövds en reform, säger hon. speciaLisering i domstoLarna Redan nu förekommer det specialisering i domstolarna, berättar Margareta Åberg. Den största personalgruppen vid länsrätterna, de fast anställda föredragande, är inriktade på olika typer av mål. Även domarna är i olika grad specialinriktade på olika sakområden. Advokat Peter Nordquist är nöjd med specialiseringen, och vill se ytterligare utveckling av den. – Det är en omänsklig uppgift att vara doförvaLtningsrÄtten förvaltningsdomstolarna, länsrätter, kammarrätter och regeringsrätten, prövar i första hand tvister mellan enskilda personer och myndigheter. processen i förvaltningsdomstolarna är i första hand skriftlig, och regleras i förvaltningsprocesslagen. till skillnad från de allmänna domstolarna har förvaltningsdomstolarna ett eget utredningsansvar i målen, enligt officialprincipen. förvaltningsdomstolarna hanterar mellan 500 och 600 olika måltyper. länsrätterna tillkom 1979. Advokaten Nr 8 • 2009 till en början ägnade sig länsrätterna framför allt åt skatte- och fastighetstaxeringsmål, körkortsmål och olika sociala mål, men målområdet har successivt blivit bredare, när bland annat socialförsäkringsmålen och migrationsmålen har överförts från speciella domstolar och nämnder till förvaltningsdomstolarna. det finns fyra kammarrätter i landet. kammarrätterna har sitt historiska ursprung i kammarkollegium, som skapades i början av 1600-talet för att pröva olika frågor med anknytning till räkenskaperna för kronans egendom. År 1695 bröts de dömande och revisionella funktionerna ut till kammarrevisionen, och 1799 fick den benämningen ”kungl. maj:ts och rikets kammarrätt”. regeringsrätten kom till 1909, med uppgift att minska arbetsbelastningen för regeringen men också för att uppnå större rättssäkerhet. regeringsrätten var länge hårt knuten till regeringen, men sedan 1972 är den helt fristående med egen kansliorganisation och egna beredande tjänstemän. mare och kunna spänna över hela fältet och samtidigt ge sken av att verkligen ha satt sig in i problematiken, säger han. När den nya organisationen av förvaltningsdomstolarna i första instans genomförs, har den förra stora reformen precis börjat sätta sig. Det handlar förstås om den nya processoch instansordningen i utlänningsärenden, och de nya migrationsdomstolarna. Sedan den 31 mars 2006 är länsrätterna i Malmö, Göteborg och Stockholm migrationsdomstolar. Migrationsöverdomstolen finns vid kammarrätten i Stockholm. Under 2008 avgjordes sammanlagt drygt 19 000 mål vid migrationsdomstolarna. Länsrätten i Göteborg hanterar migrationsmålen vid två specialavdelningar, som bara har just denna typ av ärenden. Lagmannen Margareta Åberg förklarar dock att det inte är 25 »