Advokaten 1
Fokus Förvaltningsrätt A tt tvinga människor till
vård och att ta barn ifrån sina föräldrar med tvång hör till de största ingrepp myndigheterna kan göra i människors liv. Prövningen i förvaltningsdomstol ska garantera att sådana ingrepp bara görs när det finns lagligt stöd för dem. Men rättssäkerheten brister i dessa mål, anser Anna Hollander, professor i rättsvetenskap vid Socialhögskolan. Tillsammans med två andra forskare har Anna Hollander analyserat domstolsprövningen av tvångsvårdsmål enligt lagen om vård av unga (LVU), lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT) och lagen om vård av missbrukare (LVM). Enligt forskarna präglas förhandlingarna av samförstånd mellan domstolar och myndigheter, och de frågor som ställs gäller i första hand den enskilde som är föremål för tvånget, inte myndighetsföreträdarna som ansöker om tvångsvård. – Det bildas en kultur av samförstånd, där syftet med besluten präglas av terapeutiska motiv som är svåra att ifrågasätta. I många fall innebär det att den juridiska granskningen uteblir och att domstolen litar på att socialtjänsten gör detta för individens bästa. Rättssäkerhet innebär bland annat att myndighetens makt behöver och ska granskas. Det är domstolens roll och syfte, liksom det offentliga biträdets, säger Anna Hollander, och fortsätter: – Vi såg tydligt i vår studie att domstolen vill tona ner olika uppfattningar mellan den enskilde och myndigheten. Utredningen granskas inte och under den muntliga förhandlingen ställs frågor som snarare avser att övertyga klienten om att det föreslagna beslutet om tvångsvård är till hans eller hennes bästa. – Naturligtvis är det bra om myndigheter och domstolar kan samverka kring uppgiften att hjälpa individen – men det kan finnas olika uppfattningar om VAD som är det bästa för individen! Tvångsvård: Samförstånd i rätten hotar rättssäkerheten Mål om administrativa tvångsomhändertaganden kännetecknas av en samförståndsanda, där rättssäkerheten får stryka på foten. Det menar forskare som studerat mål om tvångsvård i ett antal länsrätter. Men domare i länsrätten känner inte igen den bilden. Advokaten Nr 8 • 2009 svåra omstÄndigheter Strävan att vårda och tillgodose en utsatt människas behov kan alltså, enligt Anna Hollander, komma före kraven på rättssäkerhet och att alla fakta kommer fram. – Domstolarna är i händerna på andra professioner här, och kan kanske inte ta ställning till de sociala bedömningar som görs i utredningen. De måste kunna granska argumenten och att de står i relation till de fakta och omständigheter som redovisas, säger Anna Hollander, som tycker att förvaltningsdomstolarna inte lever upp till officialprincipens krav på att målet är tillfredsställande utrett. Agneta Eberhardt, chefsrådman vid länsrätten i Stockholm, känner inte igen sig i Anna Hollanders beskrivning. 27 »