Advokaten 1
Fokus Förvaltningsrätt » Regeringsrätten firades
med seminarium och bokutgivning Regeringsrätten inrättades 1909 och firar sitt första sekel med att sammanställa en bok om verksamheten. Närmare 80 skribenter medverkar i ”Regeringsrätten 100 år”. Tolv av dem deltog vid en presentation i Stockholm fredagen 18 september inför en ytterst sakkunnig publik. D et första seminariet hade rubriken ”Regeringsrätten som prejudikatbildare”. Panelen bestod av Ellinor Englund, förbundsjurist vid Sveriges Kommuner och Landsting, Leif Gäverth, lagman i Länsrätten i Västmanlands län, Lars-Göran Hessmark, tidigare kammarrättslagman och Elisabeth Rynning, professor vid Uppsala universitet. Flera av debattörerna efterlyste tydligare och bättre vägledning från Regeringsrätten. − Regeringsrätten borde kanske ha en djävulens advokat vid sin sida innan den expedierar sina domar och ställa sig frågan om detta verkligen är skrivit på ett sätt som gör att vad vi vill ha sagt i prejudikatfrågan framgår, sa Leif Gäverth, och konstaterade att när domare i underrätterna tolkar domarna helt olika visar detta på otydlighet. Lars-Göran Hessmark ansåg däremot att Regeringsrätten levererar användbara och välskrivna domar inom socialförsäkringsområdet, men han undrade varför så få. den enskiLdes rÄttigheter Elisabet Fura-Sandström, domare vid Europadomstolen, Mats Melin, chefsjustitieombudsman, Anne Ramberg, advokat och generalsekreterare i Sveriges advokatsamfund, samt Gunnar Strömmer, verkställande ledamot i Centrum för rättvisa, delade med sig av sin syn på Regeringsrätten och rättssäkerheten vid det andra seminariet. Anne Ramberg menade att Regeringsrätten är den yttersta garanten för god förvaltning LÄs mer! Litteratur: Carlsson, Annika: kostsamt strida om sjukpenning, dn 14/10 2009 Hollander, Anna; Jacobsson, Ma34 ritha; Sjöström, Stefan: rättssäkerheten kränks i tvångsvårdsärenden, dn debatt, 27/10 2006 Domstolsverkets årsredovisning 2008 Prop. 2008/09:165, En långsiktigt hållbar organisation för de allmänna förvaltningsdomstolarna i första instans Översyn av rättshjälpslagen – ett regeringsuppdrag, domstolsverkets rapportserie 2009:2 Regeringsrätten 100 år, iustus förlag, 2009 Advokaten Nr 8 • 2009 Chefs JO Mats Melin underströk att JO visserligen inte utövar tillsyn av förvaltningsdomstolarna, men att hans allmänna intryck är att Regeringsrätten med gott förstånd tagit sig an uppgiften att säkerställa att vad unionsrätten garanterar enskilda EU-medborgare kommer svenskar till godo, även till priset av att den nationella lagstiftningen måste sättas åt sidan ibland. Melin berömde Regeringsrätten för att inte i onödan vända sig till EG-domstolen och begära förhandsavgöranden och därmed förlänga redan långa handläggningstider. Elisabet Fura-Sandström instämde i Melins uppmaning till domare på den nationella nivån att visa kurage och våga stå på sig och inte alltid utan att reflektera skicka frågorna vidare. Närmare 80 skribenter medverkar i boken. och för den enskildes rättssäkerhet. Samtidigt finns det en risk i att målen inom de allmänna förvaltningsdomstolarna får ett tydligt myndighetsperspektiv. – Även i dessa mål kan implikationerna och det personliga intrånget bli stort för den enskilde och därför borde enskilda få ett ombud även här. Jag är övertygad om att det dessutom skulle göra processen effektivare, sa Anne Ramberg och fortsatte: − Det handlar inte om att Advokatsamfundet ska få mer jobb, utan om den enskildes rättigheter. Gunnar Strömmer riktade uppmärksamheten på att sådant som är självklart för vissa, kan för andra vara oöverstigliga hinder på vägen mot rättvisa om de utsatts för statliga övertramp. För att hävda sina rättigheter måste man först känna till dem och veta hur man hävdar dem processuellt, sa Gunnar Strömmer. nya organisationer Vid det tredje seminariet diskuterade Eva Edwardsson, universitetslektor Uppsala universitet, Eivind Smith, professor Oslo universitet, Daniel Tarschys, professor Stockholms universitet, och Ola Wiklund, advokat, Juridik och politik. Enligt Ola Wiklund har globaliseringen lett till nya fantastiska organisationer, men organisationer där politiken ibland kan behöva hjälp för att lyckas, EU är ett exempel. − Det var en domstol som fick fart på den politiska processen när EU:s ministerråd emellanåt paralyserades åren 1960–80. Det var en främmande tanke för oss i Sverige under samma tid att domstolen ska kunna vara en politisk reformist. Med åren har väl EGdomstolen som andra domstolar lärt sig att bli mer återhållsam när det knorras på hög nivå i medlemsstaterna, sa han. n Läs mer läs ett längre referat på www.advokaten.se .