Advokaten 1
Fokus Hot och trakasserier Också advokatkollegan
Christer Otto har drabbats på ett liknande sätt. Otto liknar det vid anonyma brev som tidigare användes för att förtala och skrämma misshagliga personer. Skillnaden är förstås att många fler kan ta del av förtalet när det finns i en blogg eller på en Facebooksida på internet. Men Christer Otto har bestämt sig för att inte ta vid sig av de uppenbara lögner som sprids. – att gömma sig bakom anonymiteten på internet är den feges sätt att agera. För egen del har jag resonerat som så att jag kan inte göra så mycket åt det här. Min motpart kan bli missnöjd, men det ingår i mitt jobb. Om min huvudman blir nöjd får man kanske acceptera en del, säger han. Mer allvarliga, enligt Christer Otto, är de förfalskade namnteckningar som förföljaren skäl ta upp alla klagomål som kommer till myndigheten, utan man tvingas att göra en prioritering och väljer då ut ett antal så kallade pilotärenden. det senaste året har det handlat om 20–30 ärenden. Jonas agnvall poängterar att datainspektionen inte är en brottsutredande myndighet, utan man arbetar med tillsyn och förelägganden. det som faller inom datainspektionens område är det som omfattas av personuppgiftslagen. En hel del faller utanför myndighetens ansvarsområde, till exempel företag som har utgivningsbevis. – datainspektionen kan ju inte granska vad aftonbladet har skrivit på internet. men det kan dataskyddsmyndigheter i andra europeiska länder göra när det gäller medier, säger Jonas agnvall. möjligheterna att få sökmotorn google att ändra i sökkriterierna då man blivit uthängd på internet är svårt, enligt Jonas agnvalls erfarenhet. – man kan fråga sig vilket ansvar google har för det som publiceras på nätet. google är en sökmotor som indexerar. ansvaret ligger på den som har publicerat uppgifterna på ursprungssidan. men många upplever just googlesökningen som det jobbigaste i samband med kränkningar på internet. men google som sådant har ett högst begränsat ansvar för det som läggs ut, säger han och tillägger att reglerna om förtal gäller även på internet som i övriga delar av samhället. – grundregeln för internetpubliceringar enligt personuppgiftslagen är att det är tillåtet att publicera och behandla personuppgifter så länge de inte är kränkande enligt personuppgiftslagen. det handlar om att göra en helhetsbedömning. men det är inte detsamma som att den enskilde känner sig kränkt, säger han. datainspektionens generaldirektör göran gräslund har i olika sammanhang, förklarat att personuppgiftslagen inte är anpassad för internetpubliceringar och efterlyst en allmän regel till skydd mot kränkningar. utgångspunkten har varit att det skulle kosta i efterhand att kränka någon. År 1998 när Eu:s dataskyddsdirektiv implementerades i sverige, som personuppgiftslagen, var internet ännu i sin linda. i dag pågår det, berättar agnvall, en diskussion på det europeiska planet att anpassa dataskyddsdirektivet utifrån hur internet har utvecklats. n Advokaten Nr 8 • 2010 33