Advokaten 1
Nyheter Tre modeller för en ny grundlag presenter
ade yttrandefrihetskommitténs delbetänkande väcker viktiga frågor om vilka yttranden som ska skyddas av grundlagen och hur skyddet ska utformas. Yttrandefrihetskommittén lämnade i slutet av oktober ett ”debattbetänkande” som grund för diskussion och seminarier om tryck- och yttrandefrihetens reglering. Kommittén presenterar tre modeller för en ny grundlag: ansvarsmodellen, verksamhetsmodellen och ändamålsmodellen. de tre modeLLerna innebär en teknikneutral lösning. Kommittén tar inte ställning för någon av dem. I alla tre är det bara yttranden som framförs i ett massmedium som omfattas av ett särskilt starkt grundlagsskydd. Enligt kommittén är kravet nödvändigt för att säkerställa grundprinciperna i tryck- och yttrandefriheten, till exempel meddelarskyddet och ensamansvaret. kommitténs ordförande Göran Lambertz. om kommittén kommer fram till att en ny lag inte kan införas, blir det förslag om ändringar i tryckfrihetsförordningen, yttrandefrihetsgrundlagen och regeringsformen i stället. De två FP-ledamöterna i komYttrandefrihetskommitténs ordförande Göran Lambertz. Begreppet ”massmedier” omfattar traditionella medier som dagstidningar, böcker och radiooch tv-sändningar, men också nyare vägar att sprida information och åsikter, som webbtidningar och bloggar. Avsikten är att det också kan omfatta hittills osedda former för masskommunikation. — Jag skulle helst vilja att vi kunde föreslå en ny yttrandefrihetsgrundlag, men det är inte säkert att det går, säger mittén, advokat Erik Wassén och hovrättsrådet Lena Blixt, före detta advokat, har skrivit ett särskilt yttrande till betänkandet tillsammans med fyra av utredningens experter. — Det finns fördelar med en teknikberoende reglering. Historiskt har det visat sig att skyddet för de medier som används för att sprida yttranden ger ett mycket gott skydd för yttrandefriheten, säger Erik Wassén. Författarna till yttrandet är särskilt kritiska mot ändamålsmodellen, som de anser skulle innebära en stor risk för att grundlagsskyddet sätts ur spel för de yttranden som bäst behöver det. de tre modeLLerna Yttrandefrihetskommittén har i uppdrag att utreda om sverige ska behålla en teknikberoende reglering av yttrandefriheten i medierna, mot bakgrund av teknikens och mediernas utveckling. Ansvarsmodellen ger grundlagsskydd åt yttranden som någon tar tydligt ansvar för, genom ett utgivningsbevis med en behörig utgivare eller genom en uppgift om den ansvarige. Verksamhetsmodellen utgår från att yttranden som framförs och sprids yrkesmässigt genom massmedieföretag är särskilt värda att skydda. aktörer som inte är massmedieföretag kan få grundlagsskydd genom att ange ansvarsuppgifter. Ändamålsmodellen utgår från ändamålet med yttrandena och ger grundlagsskydd åt yttranden med opinionsbildande, journalistiskt, litterärt eller konstnärligt syfte. formuleringen är hämtad från Eu:s dataskyddsdirektiv. meddelarskyddet gäller bara för massmedier som har en registrerad ansvarig. däremot gäller censurförbudet alla yttranden i massmedier, inte bara dem som har något av de angivna ändamålen. MA Problemen med dagens reglering överbetonas yttrandefrihetskommittén hade samlat en rad debattörer till det första seminariet om delbetänkandet. Flera tyckte att betänkandet visserligen är klargörande, men att kommittén har överbetonat svårigheterna med dagens reglering. Debattörerna var i princip eniga om att ändamålsmodellen erbjuder principiella svårigheter. — Den lagstiftning vi har i dag har tjänat oss väl. Sverige har en journalistik av hög kvalitet, menade Kerstin Brunnberg, tidigare vd för Sveriges Radio. Hon tyckte att det självregle8 rande systemet fungerar och att Sveriges unika lagstiftning har betydligt fler fördelar än nackdelar. Kerstin Brunnberg påminde om att det hade sagts vid EUinträdet att Sveriges lagstiftning på området inte skulle ändras, och ansåg att EU inte borde få för stort inflytande. — börjar man med mer omfattande ändringar i dagens reglering, öppnas för ett legitimt inflytande från EU-rätten att komma in. Advokatsamfundets generalsekreterare Anne Ramberg påminde om att en grundpelare i tryckfriheten är att den inte ska ”Också dåliga, meningslösa och till och med smaklösa yttranden förtjänar rättsordningens skydd...” vara inriktad på smakfrågor. — Också dåliga, meningslösa och till och smaklösa yttranden förtjänar rättsordningens skydd, liksom usla teckningar, på samma sätt som den mest förhärdade brottsling är berättigad till en offentlig försvarare, förklarade hon. Bland andra KU:s kanslichef Bertil Wennberg och Anne Ramberg underströk att verksamhetsmodellen strider mot idén om yttrandefriheten som en rätt för den enskilde, inte för stora medieföretag. anders ahLberg, chefredaktör för Kyrkans Tidning, såg möjligheter i ansvarsmodellen. Som utgivare vill han kunna ta ansvar för innehållet på alla delar av tidningens webbplats. Nu gäller olika principer för redaktionell text och för inlägg i omodererade forum. Men enligt Göran Lambertz skulle inte någon av modellerna uppfylla Ahlbergs önskan. MA Advokaten Nr 8 • 2010