Nöjesnytt Kalmar 1
IRENA POZAR Då kriget kriget bröt ut i Sarajevo k
om Irena Pozar som ettåring med sin mamma och pappa till Växjö. Det var där hon fick sitt första jobb som journalist på Smålandsposten 2010 och har sedan dess både hunnit med att rekryteras från Nyheter24 till Expressen. Förra året utsågs den 25-åringa talangen av TCO till en av Sveriges i framtiden 99 mäktigaste personer och just nu är hon chefredaktör för Veckorevyn.com samt social media manager på Bonnier tidskrifter. Vad har du för relation till Växjö idag? – Min mamma och pappa bor fortfarande där, så det är klart att att jag har en ganska stark relation och jag är där några gånger per år. Framför allt hänger jag på Café Delux! Växjö har ju betytt mycket för mig, för det var ju där jag fick mitt första journalistjobb. Har du alltid vetat vad du vill göra? – Det har gått lite fram och tillbaka. Ett tag ville jag bli jurist. Jag såg filmen Almost Famous och då ville jag bli musikjournalist, men att recensera konserter var liksom inte det roligaste jag hade gjort. Sedan copywriter och cool och rik reklamtjej, så jag pluggade reklam och PR på Stockholms Universitet. Sedan tänkte jag att jag skulle jobba med mode, men i stället så hamnade jag på Nyheter24 som nyhetsreporter för att deras chefredaktör såg hur mycket jag brann för samhällsfrågor. Och på den vägen är det. Är du lika målmedveten som du verkar? – Jag har inte varit supermålinriktad, utan har haft mycket tur och gått på magkänsla. Hade det inte varit för musik och mode hade jag inte varit journalist idag, men först förstod jag inte hur jag skulle kunna koppla ihop det med mitt politiska engagemang. Vilket är jättekonstigt så här i efterhand, för det är precis det jag gör nu. Ena dagen skriver jag om Trump, aborträtt eller våldtäkter och nästa dag om nagelband eller hur man lockar håret, och det känns verkligen rätt. Det känns som att många livstidsmagasin för unga kvinnor på senare tid har genomgått ett feministiskt uppvaknande. Hur stor del har du i Veckorevyns? – Det sattes en stark feministisk agenda redan när Linda Öhrn Lerrnströöm var chefredaktör och jag tror inte att jag hada e börjat på Veckkorevyn om det inte var något som man jobbade akktivt för.. Däremot har jag prioriterat upp de frågorna väldigt myccket diggitalt, för ded t var starkare i tidningen än på webben. Där harr defifinittiivt skett en stor utveckling. Vaad satte du upp för mål när du blev chefredaktör? – Ett ava de mål som jag satte upp, var att jag ville att Veckorevyn skkulu le vara en sajt som är lika komplex som unga kvinnor är. Deet ska ini te finnas någon fin- eller fulkultur. Vi ska pratat om ma m ssa olika ämnen och inte förminska kvinnliga egenskaper elller intressen. Föörutom att du engagerar dig feministiskt, engagerar du dig även antirasistiskt och har fått ta emot hat och hot på näätet. Tappar du någonsin hoppet om mänskligheten? – JJa, jättemånga gånger. Man tänker, hur fan ska vi komma framåt när det finns så här många idioter i världen? Innan har jag saggt attt det inte har påverkat mig, men jag släpper det nu, för det är ju klart att jag påverkas både på ett personligt plan och ett iddeologiskt plan. Samtidigt så finns det jättemånga undeerbara mä m nnniskor där ute. När jag ser Veckorevyns läsare blir jag extremt hoppfull över framtiden, eftersom de är så övertyggade om att feminismen är den enda vägen framåt. LäL nge leve systerskapet! – Ja, jaj g har till och med en systerskapet-tatuering! Jag skulle äveen viv lja hälsa alla att skicka mer kärlek och backa folk som du ser blir ut u satta för näthat. Självklart måste det finnas konkreta insatsser oc o kså, men på ett personligt plan betyder det väldigt myckett att få stöd när man är utsatt. Och man får vara ledsen om nnågon kak llar en dum i huvudet eller hora. Det är inte fult att ta ååt sig. Du har nyligi en stämt staten, för attt den man som hotadde dig på nätet blel v friad i hovrätten. Vad tror du om uttgågångene ? – Det är klaart att jag hoppas att Juustitiekanslern kommmmer att lyssna på miigg, rent statistiskt så har jaga inte oddsen på min sida. Från börjaan anmälde jag den här maannnen, dels i hopp omm att få rättvisa ochh dels för att sätta dit anndra som honom. Haan blev dömd i tingsrätten men friades i hovvrär tten. Så det soomm hände var att frikänä nnandet av honom använnds i liknande falll ooch för att sätta friandde domar. Det gör mig så fruktansvärt arg, så därför måste jag oockså försöka att ta det här så långt det ggår. Även om det också är en risk, så har jag i alla fall gjort allt jagg kana . Det finns ett förslag om en ny lagstiftningg kring olika brott på nätet, med fokuserat på hot och hat, och jag hoppas verkliggen att den här typen avv opinionsbildning kan ssnaba ba på beslutsproocessen. Om man bllir utsatt för hot, hat eeller sexistisk kommentarer på nätet, vvad är det första man ska göra? – Det förrsta man ska göra är attt ta en printscreeen där tid och datum syyns. Det är jätteviktigt aatt polisanmäla,, så att händelsen registrerrats i brottsstatistikenn. OOm du inte orkkarr göra det själv, be en koomppis, en förälder eller din arbetsgivaree om hjälp. @irenappozar www.veckorevyn.com TEXT: LINNN STIGSSON STERN _ Q|MHVQ\WW