LSU Årsbok 2019 1
UNGDOMSRÖRELSEN OCH SEGREGATION Det var för att j
obba som utredare på projektet Ungdomsrörelsen och segregation som jag sökte mig till LSU. Uppdraget var att under fyra månader ta fram exempel på hur ungdomsrörelsen arbetar för att motverka segregation och främjar delaktighet och inkludering. Det här var i september 2018 och det var mitt första jobb efter universitetsstudierna i Lund. Jag tänkte att fyra månader var en rimlig tid att pendla mellan Malmö, där jag fortfarande bor, och LSU:s kansli på Stora Essingen i Stockholm. Men nu två år senare, är jag fortfarande kvar. Och jag tror att det beror mycket på det här projektet. Genom att åka runt i Sverige och prata med engagerade, kunniga, kritiska och målmedvetna representanter från det unga civilsamhället öppnades en ny och meningsfull del av världen för mig. Breda målgrupper och verksamheter I projektet fick vi chansen att på nära håll se hur ungdomsrörelsen arbetar mot segregation på olika sätt, på olika platser och mot olika målgrupper. Vi träffade organisationer i Umeå, Borlänge, Uppsala, Göteborg, Malmö och Stockholm, och på varje ställe såg vi kreativa verksamheter där barn och ungas perspektiv alltid stod i centrum. Ett av de huvudsakliga syftena med projektet var att visa hur ungdomsrörelsen är en effektiv, kreativ och kompetent aktör för att motverka segregation och utanförskap. Och det var faktiskt ingen svår uppgift. I rapporten, som släpptes under våren 2019 berättar vi bland annat om hur Unga Örnar i Borlänge skapat en fritidsgård i Tjärna Ängar som samlar barn och unga i alla åldrar och gjort den till områdets viktigaste mötesplats. Vi pratar med Malmös unga muslimer som genom boksamtal och föreläsningar samlar folk från hela Malmö i en lokal på Rosengård. I Malmö träffar vi också Ensamkommandes förbund som med utgångspunkt i sin lokal vid Värnhemstorget anordnar mängder med aktiviteter och erbjuder stöd och hjälp för ensamkommande och asylsökande barn och unga. Ungdomsrörelsen mot segregation Sammantaget visar rapporten hur ungdomsrörelsen över hela Sverige motverkar segregation och utanförskap på mängder av olika vis. Den gemensamma nämnaren är att alla verksamheter utgår ifrån barn och ungas förutsättningar, önskemål och villkor. Och det är nog till stora delar detta som gör arbetet så framgångsrikt och effektivt. Det görs av rätt anledningar, av rätt människor och av folk som ser barn och unga som självständiga och likvärdiga, utgör ifrån vad målgruppen behöver, och bygger verksamheten därefter. Tyvärr fick projektet ingen fortsättning. Myndigheten som finansierade projektet, Delegationen mot segregation, fick förändrade uppdrag. Men lärdomarna från projektet har ändå förts vidare. Dels internt på LSU i våra efterföljande projekt men också i våra samtal med politiker, MUCF och andra makthavare. Förhoppningsvis har projektet ökat förståelsen för det viktiga arbetet som ungdomsrörelsen gör för att motverka utanförskap och segregation och gett kommuner, stat och myndigheter verktyg och idéer för hur de kan stödja sådan verksamhet. Hampus Nilsson, Utredare 32